Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ringshytte hyttelag. Anteckningar och bidrag till dess historia under 500-årig tillvaro
- 48. Svedenborgs beskrifning öfver svenska masugnar (1719)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
men på tvenne äro sluttningar inåt; then ena ther belgorna och blästen
är, then andra ther utslagen och slaggens aflopp ske. Bemelte sluttning
drager sig up til 50 a 60 grader ifrån Horizontel-linien med stora
bohljern inunder, ju flera, ju bettre. Bör här väl tillses, at sluttningen faller
op til en lagom vinkel; ty ehuru en tverr sluttning har den förmohn at
ugnen blir snarare tiock, och står så elden bätre emot, så har doch en
brantare sluttning thet, at ugnen bärer sig bettre på berörde stellen, så
at arbetaren och blåsningen står mindre fahra. (Här hänvisas till
bifogade ritningar, som ej återfinnas.)
s 3.
Stegen af Thernest kommer stegen at achtas, som kiernmuren giöres efter;
biban. thet är, pipans skapnad. Nederst vid är then in mot 3 alnar i diameter,
men vidgas mer och mer ut tils mitpå, hvilcket kallas korssbandet.
Therifrån går pipan åter ihop til yppningen, på lika sett, som
utvidgningen är skedd nedanföre: gemenligen följer masugnsmestaren then
proportion at pipans circumference öfverst är 9 alnar, vid korssbandet
el:r mitt på 12, nederst vid grunden 6 el. 7, i circumference; el:r om
vid korssbandet är 4/4 dehlar, så är pipan nederst vid 2/4 dehlar; öfverst
3/4 dehlar.
Högden har brukats här tils 12 alnar, men nu merendels 13; och
lärer med tiden pipan giöras än högre, emedan thet allmenna bruket
visar, at longa pipor giöra betre blåsningar, än korta.
§ 4.
Olägenheter Är pipan för trong ofvantill, så hender att elden trenger ut muren,
æ* z 5 som sker af thet utpösta vädrets utlopp: tå ock elden skär sig igenom
z biborjerbandet och skiljer stenar ifrå muren: hvilket så snart masmestaren
merker, neml. ser them flyta på godset, så moste han nödvendigt drifva,
thet är lychta sit bruk.
Ther emot är pipan för vid ofvantill, så går elden och hettan
fruchtlöst bort och consumerar kohlen, utan at malmen smelter i proportion
ther efter. Af orsak, när elden har fritt utlopp, så kan en liten blåsning
drifva vädret igenom och föra hetten i dagen utan känning på muren
el:r på korssbandet. Therföre ju trongare pipan ofvanföre kan giöras utan
fahra at blifva sprengd eller skadd, ju starckare smeltning och betre
verckan med mindre bläst.
s 5.
Orsak til mas- At än nogare utleta grunden till figuren som är uti masugnarna, at
ugns pipans then är nedan til trengst, mitt uti vidast, så föregifves thessa orsaker:
j 1. Malmen medan then faller til korssbandet och sencker sig, så rostas
*fthen och skiljer the flychtigaste oarter ifrån sig, tils then tager
korssbandet, och bör en malm som intet lupit igenom mer än en ojemn rost-
ning på några timar än vel igenom ellas innan then aldeles smelter.
2. Vid korsbandet begynner smeltningen, ja på samma stund malm-
vercket rörer thet an, therifrån thet dropptals regnar ned och med hast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue May 26 15:38:39 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/4/0223.html