205 rinner igenom kohlen. At smeltningen sker strax vid korssbandet kommer af vidden: ty ju större vidd elden äger och mindre utlopp ofvantill, ther blesten är lika starck, ju starckare är hetten, som ellies skall bevisas. 3. Faller sedan en dehl lodrett ned, en dehl på muren; och som therifrån är en lagom sluttning til stelle [rummet ther godset samlas] så rinner thet med beqvämlighet ned; hafvande ther jemte then werckan, at thet conserverar öfverstelle el:r muren inunder korssbandet för then torra kohlelden at förtäras. § 6. Til betre undersök om masugnspipor, så vill man visa så fehlenom korssbansom fördehlarna af then ena och andra byggningsskapnaden, och ther des ändring, 8 thess fördehl af sedan döma om then aldrabesta. dek olligenhet. 1. Om pipan vore smal ända igenom, thet är, intet försedd med smal pipa. en buk el:r korssband, som vidare är, så blifver smeltningen så vel svag som ojemn, the mindre malmstenar torde falla rå ned e:lr smelta förr än the större, the lättflyssiga förr, och mesta dehlen falla rå och osmelta ned i stelle, ther af jernet blefve elakt och blandat med oarter til ägarens skada. 2. Vore þuken öfver korssbandet för vid, så befarades ther emot Viad pipa. at smeltningen skedde för hastigt, thet hårda och lösa på en gång: theraf oarterna kunde blandas och bindas med thet betre, hvarutaf jernet jemvel tog en ansenlig skada. Ty är thet pröfvadt at den tienligaste vidden vid korssbandet är 12 alnar i circumference el:r 1/3 dehl af sin högd i diametern. Om korssbandet flyttes öfver medelpuncten, som sker på några Korssbandets stellen til en och två alnars distance, så följer ther af then olägenhet: höjd. först, at oarterna intet blifva så vel afrostade, sora i the lengre öfverpipor; sedan at mera kohl onödigt consumeres, emedan hela then lengden inunder korssbandet giör mer at underhielpa smeltningen vid korssbandet, än någon serdeles verckan på then smelta malmen. 4. Om korssbandet flyttes vnder medelpuncten för longt ner, som ock sker på några stellen; så följer ther af at the större och hårdare malmstycken falla ned osmelta, helst om emellan kohlen väg och öpning gifves. Och som the i en temmelig hast sedan neder i stellet smeltes, så binda sig oarterna med thet goda tilsammans jernet och bruksägaren til skada: en dehl blifver til sörja, som fruchtlöst utdrages och förkastas; en dehl trenger sig in uti godset och förskemmer thet. 5. The aldrabesta pröfves vara the longa pipor, så giorda at theras ugnsbuk el. korssband är ungefähr två alnar ner om medelpuncten: muren drages in strax ifrån öpningen nästan i en jemn linie til korssbandet, som fig. 8 utvisar; 1. När nu malmverket faller ned, så kommer thet i vidare och vidare felt, thet är, i starckare och starckare heta, så at thet flychtigaste och lösaste forst föres af; sedan alt i ordning, tils vid korssbandet thet hårdaste blifver lossadt: tå intet befaras kan en hastig smeltning eller at stenar falla rå och osmelte ned, som i the parallela öfverpipor sker. 2. Ther til med bespares kohlen i sådana ugnar, i ty hvart och ett stelle har sin vissa smeltegrad, och the ingenstedes consummeres fåfengt.