216 i ett kort bruk intet behöfves. Af orsak at om stenarna blifva för hastigt opellade, kan hetten intet blifva i then hast proportionerad inuti muren, utan blifver ojemn; ty slår han sig sedan i sjelfva blåsningen tilbakarsigen at komma sig uti sin retta balance. Therföre om en sten blifver opellad utanföre uti en hast, så drifver sig then innestängda kidölden likvel tilbakars och giör på elden åverckan, om intet förr, doch på slutet. Får ugnen för starck heta i förstonne, och masmestaren mercker at godset theraf tager skada, så minskar han malmopsettningen jemte blästen något, och låter ugnen svälta, som the pläga kalla, tå han sedan kan komma i sitt retta skick igen. § 23. Huru mamen Foörsta dygnen så opfatas malmen mitt på ugnen, thet är leggeskÄ malmen i medelpuncten at falla efter kernlinien ned, som ther är then mu . Kring veggarna. Försichtighet starckesta heta. Sedan alt efter skoflarna och opsettningen ökas, så vidgar man malmen mer och mer ut, tils på slutet man hinner veggarna och muren. Opsettningen sker så, först hefves kohlen på 3 el. 4 korgar, therpdå malmen, som strös alt öfver så at then nestan heftar kohlen, hvilcken innan then följande oppsettningen sker siuncker til 11/2 alnsdiup vid pass. När thet aldeles är fullökt, så draga sielfva veggarna rett så mycket malm och smelta som kohlen, varande så starck hete uti veggarna som thet är uti sielfva kohlugnen. Ty thet förmerckes at om tvenne materier lika tiocka och stora af samma eld på lika tid opvermes som til exempel trä och messing; så blifver heten i messingen så mycket starckare, som then är tätare, tyngre och af mera materia: likaledes heten i veggen och i kohlen, ther starckare hette är i veggarna än uti kohlen efter proportion af tätheten. Doch settes likvel thestörre malm-verksstenar på mitt på efter kernlinien, emedan the behöfva en starckare eld til sin smeltning än then andra. § 24. Uti masugnar opsettes åtskillig slags malm; then ena är torrare än vid åtskillig then andra, thet är har mindre krita och limsten uti sig än en annan: slags malm. Torr malm. then ena är jemvel fränare än then andra, thet är, har mera svafvel uti sig. Therest malmen är torr och förutan berörde kalcksten, så sättesgemenligen en skofvel brend kalcksten på eller 1/2 i hvar oppsettning, antingen oppsettningen är stor eller liten: Men har malmen sielf en limart uti sig, är blandad med krita eller kalcksten, så behöfves ingen limstensskofvel. At limsten settes på, är orsaken, at thet är en flussför jernmalmerna, som flin(t)sten för kopparmalm; thericke sådan fluss vore med, så smeltade malmen trögt, och torkade omkring veggarna och fylte på liten tid stelle med sörja och klot, thet the kalla at bruket ginge treskt. Berettades at i brist af kalcksten är vid en hytta brukad flintsten, och at bruket har gådt lika vel af flintstens fluss som af then andra; hvilcket om thet vidare lärer stå prof, tviflas om. Thenna kalckstens skofveln kastas op mit på, at falla thess betre in uti stelle ner, ther thet är nödigast.