217 Är thet frän eller svafvelachtig malm, så sättes then ibland mitt på, men gemenligen vid sidorna gint emot forman och timpen; ty om then skulle settas öfver forman eller öfver timpen, så skulle the på ett eller tu dygn tära then aldeles bort; svaflet som theruti är förtärer så vel jern, som sielfva stenen och veggen. Ty merckes at på then sidan ther sådan malm är opsatt, at väggen är aldeles utäten. Malmerna få sina rum uti ugnen, efter som the äga arterna til, och blandas efter som the tilsammans kunna giöra jernet godt: hvilcket som thet serskilt är vid hvar hytta, så kan härom intet serskilt mer andragas. Allenast at mycken malm ofta settes öfver timpen och forman til theras conservation; ty ju mera malm på en rygg, ju mindre förtäres hon, emedan then afverjer then starcka torckan af kohlelden. § 25. En masmestare ser noga efter huru mycket ugnen tohl och intet Ugnens tohl; huru blästen skal ökas och minskas; när mera eller mindre skal krefvande. opsettias: han ser och ordinerar om hela bläsningen efter som ugnen fordrar, hvilcken the andra arbetare, som hyttdrengen, bokaren och opsettaren moste lyda. En masmestare holler gerna blåsningen uti krefvila som kallas, thet är at ugnen altid något krefver: och intet låter honom få så mycket, som han aldeles tohl at smelta, så vel therföre at ugnen conserveras och holler ut ett långt bruk, som förnemligast at jernet blifver godt och utan oart. Han rettar ock sig myket efter malmarterna, ty ser han vara röbrecht el:r frän malm, så holler han ugnen mera i krefvande än om kallbrecht; på thet elden må hafva thess mera macht med bemelte malm, at drifva oarterna bort innan the komma i sitt retta smelterum, men theremot är malmen kallbrecht så behöfves mindre krefning, doch bör altid ugnen hollas i något krefvande. § 26. En ibland the förnemsta vettskaper är at se ugnens mer el. mindre Tekn üil ugkrefvande, neml. om malm el:r kohl skal påökas, och se proportion af ens krefbegge til en blåsning af godt jern. Ther en masmestare kommer til en fremmande ugn och följer sin vahna och then ugnens art efter som Goni. han är lärd och opammad vid, så lider antingen ugnen eller jernet eller kohlbeddan skada; ty hvar och en ugn följer sin art efter sin grund och sin construction; hvart och ett slags malm följer sin art, och fordrar sin stellning som ändring i forman och sielfva stellmurningen. Om ändring vid kohlen är så moste strax en ändring ske vid opsettningarna; i ty biörckkohl äro starckare än andra, ungskogskohl thernest, och grankohl alrasvagast; af the förra moste mindre mot lika myckenhet malm opsettas, ja ock til lengre tid emellan opsettningarna med mera; alt sådant bör en god masmestare se af utslagen, af slaggen, af en hop andra tekn, som utvisa ugnens mer el:r mindre krefvande: som ock the första dygnen, medan påökningar ske bör han ther igenom noga utleta, huru stor påökning ske kan. Teknen äro följande: