218 1. Om thet finnes ofvanpå slaggen små skinande fiell som glitter, så krefver ugnen mera malm : thessa” glitter visa sig the första fiorton dygnen, tå te upphöra på två el:r tre dygn, tå emecdlertid ingen påökning får ske, tils the ännu yppa sig, tå ännu en eller två skoflar mera får tilsettias. Thessa glitter lärer förmodeligen vara en jernachtighet, som i thet kallbrechta är, ty om för litet malm blifver påsatt så blifver jernet jemvel isugt och glittrugt ända igenom och kallbrecht. Ther malmen är blandad med nog gråberg, eller ther malmen stöter mehr på brunt än svart, ther blir slaggen hel grön och glasfull; tå mercker man så i sielfva bruket medan thet går som elliest at sådana glitterfiell leggia sig til stor mykenhet ofvanpå galtjernet som slås ut; som ock henger vid jernspetten hvarmed sörjan omröres; och ser thet ut likasom ett katt-gull-glitter af blandade silfverfiell: ther af ses at thet följer en gråstensart mera med än en pur malm, emedan thet, ther pur malm är, intet visar sig oftare än när ugnen krefver. Af slaggens 2. AÄr slaggen, eller som thet ellies kallas lachten eller cindret hvit- feurg. grön, eller grön och hvit i kanterna, så är jemvel tekn til at ugnen krefver mera malm. I the första dygnen är slaggen gerna hvitachtig af kalcksten som settes på til en skofvel, lika mycket, som när thet är aldeles fullökt; men förnemligast ther af at tå ugnen holles uti krefva(n)de. Af slaggen. 3. Är slaggen lett och lös, så är thet jemvel ett tekn til at thet krefver mer, som ock om slaggen är nog rinnande. Af the luse 4. Om man ser in uti forman och mercker at malmen och drop- parna ther af äro blandade så monga svarta som liusa, så bemercker eoar. fnhet en lagom påsettning, men om ther finnes mera svarta, så krefver ugnen mera kohl; om mera liusa så krefver ugnen mera malm: af orsak, ty malmen regnar continuerligen som droppar ned, tå the svarta betyda en lös smeltning som ännu intet aldeles äro oplossade, the liusa en för starck smeltning, som jernet skadas utaf. Slaggens ferg 5. Ser man igenom forman eller inunder timpen in på thet flytande inut ugnen. godset, och inercker at slaggen ser svartachtig ut, så fodras mera kohl; men om liusachtig så fodras mera malm: men är fergen liusgrön, så har thet en jemn och proportionerad heta och smeltning. Af jernct. 6. Är jernet för hvitt och kalckachtigt så är fekn til at för myket malm är påsatt; men är jernet isachtigt som silfver igenom, så är för litet malm emot kohlen. Af elden och 7. Om röken med lågan slår för högt ut öfver ugnen, som best i röken. mörckret kan merckas, som jemvel en hop jern-gnistor synes, är tekn til at thet drifver för härdt til stor ätgång på kohlen mot ringa proportion af malm; om lågen är spitzig, hvit, lius, intet för hög, så ock röken med gnistorna, så är ther en lagom opsettning. Af torcknin- 8. Stelnar eller torckar thet innom forman, så at man nödgas thet gen vid at understöta, så är jemvel tekn til at thet går för myket på kohlen Jforman. †jöst, tå blästen med opsettningarna böra ändras. Afgaltcindret. 9. Om galtcindret, thet är slaggen som setter sig öfver jernet, är blädrugt inunder, har en rostferg, är jemvel svart och lett, så är blåsningen god; tvert om för mycket malm om then är tät, tung och har för litet jernrost. 10. I(b)land the teknen, som the ock mycket betiena sig af är fer- muren.