221 tager then grad uti hettan som innanföre är: therföre när en sådan ooplossad malm kommer vid veggarna, så kommer then strax ur större i mindre hetta och stelnar til om then får något rådrum. Men om en sten vore så eldfast, at han tohla kunde en heta, som stöter an på begge sidor, intet behöfvande försvar af en tiock stenvegg eller sandhvarf, som thet som af thet fransyska leret giöres, så skulle ei heller förmodeligen någon sörja eller sådant jernbindigt klot festa sig omkring, utan att afgå eller dehla sig så til slaggen som thet tilhörer, som til jernet som thet tilhörer. Uti bemelte sörja finnes en hop jernbindigt, som ooplossadt och fruchtlöst varder utdragit. På nåägra stellen behöfves ingen renssning, eller en så mödosam Få andra bendning eller brytning som förmelt är; ther jag förmerkt ske, ther mal- séellen ingen men är rik af grästen eller är blekachtig, och lemnar liusblått slagg och rensne. turkosachtigt glas ifrån sig; ther, som sades, förmerkes ingen sådan tilstelning och torckning, hvarcken kring väggarna eller öfverstelle, ej heller någon tilstelning uti sielfva stelle, och ibland aldeles intet klot, ther icke thet festar sig nåägot på sidorna uti sielfva drifningen, tå alt intet så vel kan uttappas. Sådan malm förmerkes vara then som hemtas ifrån Uthö-grufvan, ther så snart någon blandning af en jernrikare kommer til, så torkar thet kring veggarna, som elliest intet förmerkes. Vid thesse masugnar behöfves ei heller en dam af så stor tyngd, emedan ingen renssning, brytning och bendning sker; i stelle för dam brukas en sten med en jernskifva frammanföre. Doch är ther vahnligit at som oftast föra in lachtspettet och arbetarbeta sörjan ther med fram och tilbakars ofvanpå sörjan, och sedan med lachtkroken och sleppa draga thet ut, som sker til then ända at sörjan eller slaggen skall S6vdsct. gifva godzet ifrån sig och intet beholla thet; helsst som ofta tre dehlar slagg finnes emot en dehl jern; tå thet betre kan henga vid semre, ther sådant arbetas therifrån, som hos them kallas, at slaggen må sleppa godzet. § 30. När godzet har ökt sig i stelle, at thet står inmot bryn af sisten eller vid formöpningen, thet man ofta se kan inunder slaggen stå blodrödt som en eld, när blästen drifver på; tå ock thet förmerkes hafva kommit til sin behöriga högd: i ty öpnas jernbohlet, som är emellan sisten och dammen, nemligen vid then sisten, som intet forman ligger på. Först tillages i sanden så monga sengar som man ventar sig jern-Galksengarnes stycken, som elliest kallas tackjernsgaltar: hvilcka till antal ibland illagning. komma 12, ibland mindre 8, 7, 6. Thesse sengar giöres uti sand aflonga men bredare op åt. Om nog jern merckes vara i förråd, så giöres två el:r tre rader sådane sengar; och emellan hvar och en i fogningarna emellanlopp, så at godset kan rinna ur then ena uti then andra, och medels en streng och ett rinnande fylla them alla. På bottnen stötes sanden vel til och hefves ibland något aska med; samt settes hyttmercke med en träforma uti hvart galtrum. När nu godset rinner ut, så lages så, at thet faller ifrån högre uti Uthslagen. lägre, på thet at alla sengar må fyllas efter hvarandra; och ser man tå