Galtcindret. 222 godset vara blodrött och flytande aldeles som et vatn; så at om hastigheten af godset kunde proportioneras med vatnens hastighet i fall, så lärer begge vara lika. På slutet följer slaggen med uti en lius streng mitt ofvanpå streken af thet rinnande godset och legger sig så på the fremsta galtar; och mest på then aldrafremsta, som kallas suggan och är minst. Thenna slaggen kallas galtcinder och är alraeldfastast, och brukas at mura öfverstelle med, samt forman, och byggia muren ther han är utbrend. At then eldfastare är än then andra, lärer orsaken vara at en hop jern- eller thess granna salt-partiklar som finnes uti jernet, vid afkylande går medels en subtil ånga bort in uti öfverstående slagg, och fyller then med sådant som står elden best emot. § 31. När godset är utslept, så hefves sedan aska och sand ofvanpå, at thet intet må blifva lösst och pipugt och bläddrugt, tör henda ock at något i afkylande torde afgå. På thet jernet som har små och granna gnistror ther ock malmen intet varit rett kernfull, så hefves intet sand på, som doch blir slett och tett ofvanpå. Jerngaltarnas Uti mesta bergslagerna giutes galtarna uti en form, som sidan ut- form. Galtsengarna visar, flata ned åt och något sluttande på sidorna; tå ock godset har mera rum innom mindre veggar; vid Gestriksbruken giutes the i en conisk figuren, hvars tverra afslutt är efter som fig. 2 på sidan utvisar, ther mindre godz är innom större superficies, som ock lettare at opsmeltas i hammarhärden; hvilcket ock aldeles sker för then orsaken, som thet jernet hårdare och segare är at smelta ned, ty thet kan nestan kallas ett rådt jern emot thet andra. Thetta jernet sleppes ut i en long seng, och ther man vil hafva thet afdelt i galtstycken kastas en rand sand öfver, och så snart thet blir vel stelt, så brytes thet op med spettet och går af ther sanden är påhefven. Elliest vid Öregrundsvercken, ther franska smiden ske, thet är dubbelt smide innom samma tid, så giutes tackjernet i lengden utan afbrott, neml. 5 el. 6 alnar longa, jemväl conisk; och legges på andra sidan härden in- och afsmeltes efter hand så mycket som under hammaren emnas, som sker för thet godsets godhet och smidighet skul. Vid bemelte bruk lages galtsengen til något annorlunda, beströs på annat sättmed sand, sedan fuchtas med nog vatn, som intet vel lärer angä vid Jernets tilstelning. thet jernet som i andra bergslager blåses. Ty om under galten befinnes något vatn, så begynner thet rinnande jernet först at koka, sedan porla alt mer och mer, och så hefva och kasta sig, och endtel. så högt som sielfva ugnen är, så at folcket moste giöma sig undan och hyttresningen omkring står i fahra för eld; hvilcket intet gerna ändas förr än alt är kastadt utur then sengen: doch bör här vid merckas, at jernet först drifver vatnet och fuchtigheten ned uti sand så longt som thet ske kan; om thet intet tvingas kan at dricka thet alt åt sig, som ock om några droppar dragit sig inuti godset, så begynner thet med bemelte kokning och hefning. j En galt som är af en lagom storlek, tilhårdnar innom tvenne minuter ofvanpå at thet står emot anrörande af en kepp, men intet förrn på 12 timar afkyler sig at thet med henderna kan röras och bortveltas.