228 bandet vara utätit öfver forman; om för slutt, tvert emot timpen och forman. Frän malms påsättning giör ock mycket til saken. Några ugnar äro medels eldens och luftens påtre(n)gning jemvel komna ur sin form, och blifvit ofvantill ovala i stelle the förr varit runda. Vid korssbandet ser man at smeltningen har begynt; thervid begynner nasen at setta sig och formera ett band, jemvel glaset utan på stenarna. Ofvanföre begynner muren at vara röd ända opp til 6 qvarter när mynningen, som tekn är, at ther emellan är rostningen skedd och oarterna utbrenda, hvilket lemnar en rönna på veggen. Stenarna Stenarna i öfverpipan är ock glatta och släta och på några ställen efter drefvet. utslipade, lika som the stenar ther vattnet har ätit sig in; som tekn är, at vädret som löper ur ugnen med en starck force och medels en hvirfvel har stussadt ifrån tverrbandet ther inpå, och slipat och bohrat stenen mer och mer ut. § 42. Anmerk- Uti en nederrifven masugn finnes ett och annat som merckverdigt ningar af enär,; som at man får se lerbanden, som stenarna äro bundna med, vara aldeles igenombrenda til 6 qvarter in uti muren; lengst in är leret hvitachtigt och stöter något på gult och är jemvel hel löst, at thet är brunare Vid leret. och ther hos hårdare, som then velbrenda tegelsten. Lengre in åt ungsöpningen är thet hel lefverbrunt, tå liksom en olia är öfverdragen, som betyder at thet tå begynner at vendas i ett glas; ther på blifver thet alt mörkare och mörkare, tils thet blir mörckblått, tå thet redan är förvendt uti glas; så drager thet sig til en grönfärg, och innerst åt ugnen är thet gult och hvitachtigt som porcellin. Härutaf lärer kunna slutas, huru leret medels starckare och starckare eld förvandlar sig mer och mer i glas, och ifrån then ena färgen i then andra. Likasä tegelsten som gär igenom mindre eller starckare heta. Vid sanden i Uti leret finnes jemvel en hop sand och småsten, hvilcka alla äro deret. krithvita, then gråa, röda eller gröna fergen varande utlakad uti leret. Vid stellsten Stellsten eller pipsten är röd inuti alt mer och mer som han har och pipsten. yvarit nermare then starcka hetan: och ser man huru alla pori och ädrar gå horizontelt inåt ugnen likasom små tråar, them hetten har formeradt at draga sig in och ut igenom. En sådan sten smelter alt sender i vattn. Vidrostade Vid öfverstelle voro en hop malmstenar festade, then ene var mer, malmstycken- then andra mindre rostad; en dehl aldeles lika med fullvendt kopparmalm-verck. Hvar om betre skal utföras i thet som ärnas om rostningar och vendningar. Förbettring af masugnar. Af föregående beskrifning lärer kunna ses, hvaruti förmohnen af en vel inrettad masugn, och svagheten af en ther emot illa inrettad, består: tå ock intet svårt är, at gifva en masugn en sådan grund och skapnad, som lärer kunna giöra then alrabesta verckan; hvar til i thet följande skal gifvas en kort anledning. Grunden. 1. Om sielfva grunden af stelle grefves diupare än i the vahnliga