229 til fyra eller 5 qvarteer, och thet sedan fylles med klappur eller cinder alt öfver til 2 eller 3 qvarter inunder ther trumman kommer att anleggas; så skulle ther af grunden blifva torr, och klappmuren eller cindret afholla och afföra alt sigande af veska uti sanden och til bottnhellen. Om therjemte trumman inunder jernhellen tecktes med cinder eller hvelfdes med någon klappur, så skulle än mera fuchtigheten afhollas, jemvel ock af thet sama på sidorna hel del igenmuras, så at intet im annorstädes kan stiga op än uti truman at anda sig ut igenom röret. Ofvanpå legges jernhellen efter vahnligheten, men beteckes med en stor dehl tiockare sand. På sidorna om jernhellen komer sand med sönderstött cinder uti, som har then arten at torcka och drifva veskan ifrån sig och afverja then olägenhet som ther af kan förmodas. At sanden kommer tiockare här at leggas sker af then orsak, at grunden blir af slaggen och klappuren för torr, tå något i thet stelle bör vara som dempar hetan, at then intet skär bottnhellen med sistenarna bort. 2. Om kernmuren opdrages efter vahnligheten af stellsten eller pipsten, men bakmuren theremot, thet är then inre muren giöres af mindre och mindre stenar, sist af klappur med vel ler emellan, tils entel. thet fylles med jord utom kring, så skulle ugnen ther af få en jemnare heta och på få dygn betre kunna opellas än elliest på monga. Om ock i stelle för smerre klappurstenen brukas tegelstenen inuti muren, så giorde ock thet then sama verckan; i thy at stora gråstenar komma longt inuti veggen, thet giör en temmelig stor sphæram af köld in på kernmuren, så at then lilla påtrengande heten, som drifver sig lengst in, intet gerna kan föras i ballance med then heten som är uti stellstensmuren; theremot tegelsten eller then smerre stenen kan så snart opellas, som holla en starck och jemn heta lenge qvar. 3. Om efter anvisningen i sielfva berettelsen ugnens figur blef giord, neml. at korsbandet eller största vidden afmettes ett stycke ner om medelpuncten, och veggen ifrån öpningen drog sig i en jemn linia in ända thit åt, så skulle ock therigenom blåsningen anseenligen kunna förmehras: then afmätning som synes af största fördehl är, om pipan til bottnhellen vore 15 alnar long ifrån öpningen 2 alnar parallela veggar; sedan en jemn sluttning therifrån til korssbandet 8 alnar, och så the öfriga 5 til stellbottnen; ther af kan förmodas at ugnen blefve af starckare drift, som ock jernet förbettradt. 4. Men som en god blåsning alramest härrörer af stelles godhet, efter som therifrån kommer heten som meddehlas skal ugnen, ty alt som stelle smelter godset til, så moste oppsettningarna proportioneras. Therföre ju bredare thet med beqvämlighet kan giöras, ju starckare blir hetten så vel i sielfva stelle som theraf i ugnen: ju trongare och smalare figurn ju mera veggar til sitt spatium och mera kiöld ther ifrån til godset; men ju bredare figur, thet är, ju nermare til rundt eller fyrkant, ju mindre veggar til spatiumet eller godset, thet är mindre kiöld och tillstelning af sörja, och mera hete och krefvande, som ock af geometrien har sin säkra grund. Ett stelle af 5 eller 51/2 qvarters bredd skulle giöra anseenlig betre blåsning än ett vahnligit. . Men så bör blästen med forman flyttas två eller tre tumm högre op til en liten starckare vinkel än i the vahnliga, på thet blästen må hinna öfver i andra sisten på sitt stelle, ty om en bläst har några gra- Muren. Stegen. Stelle. Forman.