236 hörigheter varit föranlåtne att göra; påståendes käranderne att svaranden därutinnan må påläggas att participera efter dess hemmans andel vid berörde hytta samt ersätta expenserna. Utaf kärandeparterne vore allenast tillstädes Per Andersson i Bälsjöbodar, Lars Olofsson vid Holmshyttan och Nils Hanssons hustru Anna Persdotter ibm; de öfriga kommo nu ej tillstädes Erik och Anders Larssöner, Lars Anderssons hustru Karin Olofsdotter vid Holmshyttan samt Per Persson och Lars Andersson i Bälsjöbodar. Ehuruväl större delen af käranderne nu ej voro tillstädes, så förklarade likväl sexmannen Hans Larsson sig benägen att vilja fullgöra det som honom tillkommer, därvid grufvetingsrätten låter bero; men där sexmannen Hans Larsson i något skulle brista, skola de däröfver undfå nödig handräckning vid nästa ting. Denne Hans Larsson innehade nämligen det 1/2 hemman i Holmshyttan, hvilket hans fader Lars Mattsson i Kåfalla ägt före honom. Vid Noraskoga häradsting 1679 20/2 hade den senare erhållit första uppbudet å berörda halfhemman, »som han af sin svärfader, nämdeman Olof Gottskalksson (i Gamlehyttan) den 1 Januari nästförlidne för 320 daler kpmt köpt hafver». Olof åter, som i 1678 års gruftingsransakning (sid. 78) nämnes såsom ägare af samma halfhemman, hade sannolikt ärft detsamma efter sin fader Gottskalk Eriksson i Holmshyttan, hvilken finnes omtalad redan 1606 (sid. 18) och hvars enka hustru Marit är upptagen för 1 helt hemman härstädes i 1624 års hemmanslängd (sid. 16). Angående förenämda halfva hemmans framtida ägare hänvisas till hvad som förekommer om detsammas förening med Ringshytte hyttelag i följande afdelningar. 1 det föregående har förhållandet med 1720-talets s. k. kontributioner af hyttorna blifvit vidrördt, och huruledes Holmshytte bergsmännen vid 1721 års grufting öfverenskommit, att samma årets kontribution af deras hytta 20 daler smt skulle utgå »efter byggningen och delarne i hyttan» (sid. 197). Denna öfverenskommelse ändrades sedermera vid 1725 års grufting därhän, att Holmshyttekontributionen skulle utbetalas i proportion af delägarnes »värmning och blåsning vid masugnen», hvarom beslutet meddelas i det följande. Vid 1721 års reglering af tiondejernet blef denna utskyld för Holmshytte masugn bestämd till 151/2 ligpund pr dygn, motsvarande en medeltillverkning af nära 6 skeppund. Årets blåsning pågick i 23 dygn, utom 3 s. k. kalldygn, med ett tiondebelopp af 13 skepp. 20 1/2 lisp., hvilket motsvarade en tillverkning af omkring 138 skepp. tackjern. På gruftinget i Kåfalla 1723 25/5 Kärade bergsfogden Petter Fröberg å embetets vägnar till bergsmannen Lars Andersson på Holmshyttan angående resterande 1722 års tiondejern och stämmors försummande. Bergsfogden vill i anseende till svarandepartens fattigdom ej påstå någon svår plikt efter han jernet levererat sedan stämningen honom tillstäldes; men anhåller likväl att han för de försummade stämmorna efter uppbördsstadgan plikta må. Resolutio. Ehuruväl grufvetingsrätten hade fog anse Lars Andersson på Holmshyttan med den plikt, som K. M:ts utfärdade bergsordningar pålägga dem som kronones tiondejern uti rättan tid ej leverera; likväl och i anseende därtill att bergsfogden Fröberg tiondejernet erhållit, sedan stämningen blef