262 numera ej äger något hyttebruk eller hemmansdel, utan är hälftabrukare på hr prostens hemman 1, så pröfvade ock rätten skäligt att å bem:te köp dess konfirmation och stadfästelse lemna. Omedelbart härefter eller i § 7 heter det: Äfvenledes upptedde Erik Olsson Vester ett annat köp emellan honom och Anders Nilsson i Skofttorp angående 1/4 uti Holstagrufvan för 12 daler kpmt betalning, anhållandes äfven om inteckning och konfirmation därå; men som sexmännen gåfvo vid handen, att denne säljare Anders Nilsson sjelf är brukande bergsman och han nu ej var tillstädes, så kunde rätten därvid nu ej vidare därvid göra, än lemna honom å bem:te köp laga inteckning. Några dagar senare vid samma grufting (1731 4/5) — dessa kunde stundom pågå ända till 8 à 10 dagar efter hvarandra, med endast ett fåtal ärenden eller »mål» om dagen — företrädde, enligt § 47: Nils Svensson i Ringshyttan (och) anhöll om förbud uppå intressenterne uti Holstagrufvan, att dem ej hädanefter som hittills skedt må tillåtas på dess skog att hugga och åverka, hvilket ock rätten fann skäligt honom bevilja: börandes hädanefter ingen utaf bem:te grufveintressenter, utom Nils Svenssons vilja och vetskap, hugga något träd på dess skog och det vid 40 m smt vite, hvilket uti allmän grufvestämma vid bem:te Holsta grufva publiceras bör. Man torde få antaga att det sålunda beviljade vitesförbudet medförde åsyftad verkan, emedan de följande domboksprotokollen icke omförmäla något fall, då samma förbud behöft tillämpas. Under samma tingsdag kan man ock finna af § 50, att Uppå inspektoren vid Svafvelbruket Sven Hallgrens begäran blefvo följande grufvedelar för högvälborne hr baron och presidenten Feif uti protokollet införde, som han af inspektoren Erik Eriksson för Dylta masugn köpt, näml. uti Kilgrufvan 2 delar uti 18 heldelar samt 1 del uti 24 delar vid Holstaberget, reserverandes sig för öfrigt dess rätt uti de ödelagde grufvorna Smällgoppan 2:ne delar, och 2:ne uti den som upptagen är för vestra ändan af Oxgrufvan, i fall de ånyo skulle komma att drifvas. Af de sålunda protokollförda delarna tillhörde de flesta grufvor, belägna inom Klacka tingslag. Af de ödelagda båda grufvorna härstädes blef Smällgoppan ånyo upptagen 1744, men uppkallades då med namnet Bergmästaregrufvan, emedan det gamla »tycktes låta mindre väl», såsom det heter i bergmästarens berättelse därom. Man får emellertid veta, hvad Holstaberget särskildt angår, att denna grufva då ägt en viss betydelse, enär den varit delad i 24 delar, däraf en del blifvit inköpt för det aflägset belägna Dylta svafvelbruks räkning. Huru länge detta förhållande fortfarit är ej kändt; men säkert synes vara att arbetet upphört i Holstaberget före 1740, emedan denna grufva ej finnes någorstädes omtalad i de utförliga relationer om ortens öfriga grufvor, som förekomma under 1740-talet, och man torde ej kunna antaga att densamma blifvit förbigången, därest arbetet därstädes hade pågått. När Holstaberget sedermera åter blef upptaget och belagdt med arbete, torde på förut angifna grunder böra öfverlemnas till framtida undersökning. 1 Kyrkoherdebostället Östra Sund i Nora socken.