273 utan till någon del mot torrare malm. Intressentskapet är indelt på 12 hela delar och hafver i år vunnit 70 lass på delen, eller tillhopa 840 lass malm. Till bergsprängningen brukas ingen ved, utan allena krut, hvaraf en centner i år är uppgången. Södra Lönåsen är under handvinden, hvarigenom malm och gråberg uppfordras, till det nedersta stället af botten 11 f:r djup. Malmen går i öster och vester på sned till norden, och är ifrån det afkrönta bergfästet, om 2 f:rs mäktighet, på den östra sidan 32/3 f:r och på den vestra 2 f:r lång, samt öfverallt 2 f:r hög, alldeles som nästledit års relation innehåller. Grufvan är indelt på 11 hela delar, men däraf äro allenast 10 detta år hållne vid makt, uppå hvilka man erhållit, efter 40 lass på delen, inalles 400 lass malm. Till bergsprängningen har uppgått en centner krut och 41/2 stafrum ved. Äfven i dessa båda grufvor upphörde arbetet med år 1749, af anledningar, som omtalas i nästföljande relation, dat. 1750 23/12, i hvilken det heter: Norra, nya eller lilla Lönåsegrufvan måste bergstingsrätten igenom utslag af den 27 Mars nästledit år alldeles förbjuda, i anseende till den medförande för myckna rödbräckan, som yppade sig; men Södra Lönåsegrufvan har, för ingen annan orsak skull detta år ej varit stäld under arbete, än att intressenterne nästlidne vinter ej kunde, för menföret, få dädan den malm de då hade uppbruten, och att de ej behöfde mer af det slaget till nästa blåsning. Det sålunda nedlagda arbetet upptogs sedermera icke under ganska lång tid. Undersökningarna härom må öfverlemnas åt — framtiden. 55. Oradaningsreglor för grufarbetet i allmänhet vid meodlet af 1700-talet. Till de upplysningar, som härom meddelats i det föregående, torde äfven följande bidrag icke sakna sitt intresse eller anses mindre väsentliga i fråga om bygdens kulturhistoria. Vid Klacka-Stribergs grufting i Fåsjöhyttan 1740 17/5 antogos nedanskrifna bestämmelser angående grufarbetet i allmänhet: § 69. Igenom ingifven skrift hafva bergs- och sexmännerne välförståndige Nils Israelsson i Öskevik, Bengt Jansson på Kåfalla och Erik Olsson i Tolfsbörd andragit, hurusom de personer af bägge könen, hvilka bergslagen, emot viss lön, betingar till deras arbetes förrättande vid och uti grufvorna, skola hafva den oseden, att de icke allenast på de så kallade lätthelgedagarne, samt på lögerdagarne emellan någon bönedag eller ock påföljande söndagen alldeles intet vilja arbeta, utan ock om eftermiddagarne på deras arbetsdagar öfvergifva grufvearbetet när dem behagar, utan att vilja låta rätta sig; anhållandes fördenskull sexmännerne, att grufvetingsrätten ville öfver allt detta, till grufvefolkets efterlefnad, något visst förordna. Och alldenstund igenom den därom gjorde författningen 1, icke allenast tillåtit utan äfven befallt är, att hvart och ett legohjon må, så snart gudstjensten är förbi, på apostle- eller 1 Se härom vidare längre fram (sid. 277). Noraskogs arkiv. IV. 18