283 egna ting, hvilket för denne gången antecknades». Därmed stannade dock förslaget. Genom en Bergskollegii resolution 1725 26/3, sedan Hammarby bruksägares förpantningsrätt till den s. k. Kungshammaren härstädes upphört, upplätos därtill hörande kolfångsträttigheter inom Nora bergslag till Rödkärrs kopparverk mot göldande af förpantningsbeloppet 1,944 daler silfvermynt. Härigenom blefvo ätskilliga hemman, som ej voro indelade i hyttelag, skyldiga att till nämda kopparverk utgöra enahanda prestationer som de förut utgjort till Kungshammaren, hvarjemte verket äfven erhöll nyttjanderätt till åtskilliga smärre allmänningstrakter inom bergslagen. Rödkärrs kopparverks angelägenheter förekommo därefter ännu mera talrikt än förut vid bergslagens grufting, och det kan ej nekas att förenämde Petre, såsom verkets direktör, skäligen hänsynslöst iakttog sina egna och hufvudmännens intressen. Genom Bergskollegii resolution 1727 9/5 kade intressenterna i detta kopparverk medgifvits rätt att till Gyttorps kopparhytta afverka intill 100 storstigar kol på Gyttorps allmänning. Petre lät omedelbart verkställa denna afverkning utan föregående utsyning. Pershyttesexmännen klagade öfver detta hans egenmäktiga förfarande, men vid Pershyttetinget 1730 27/4 uppgjordes saken förlikningsvis mellan Petres ombud, hans son krigsfiskalen Jakob Petre och sexmännen på det sätt, att Petre skulle betala till gruflaget 3 skepp. stångjern såsom ersättning för sitt tilltag. Genom öfverenskommelse vid följande 1731 års Pershytteting skulle detta stångjern ersättas kontant med 120 daler kpmt. Direktör Petre afled 1736 och efterträddes i denna befattning af Olof Bohman 1. Då afsigten med dessa anteckningar icke varit att i alla detaljer redogöra för verkets angelägenheter m. m., må här blott tilläggas, att förenämda Rödkärrs koppargrufvor, tillika med 1/2 hemman i Kåfalla som med särskildt tillstånd förvärfvats, innehades och bearbetades af ett bolag, som under 1740-talet och senast 1750 utgjordes af följande delägare: riksrådet grefve Claes Ekeblads sterbhusdelägare, presidenten frih. Daniel von Höpkens d:o, statssekreteraren Gustaf Boneauschiöld, landshöfdingen Isak Funcks sterbhusdelägare, lagmannen frih. Göran Knorring, generalmajoren frih. Shering Rosenhane, kommerserådet Olof von Törnes sterbhusdelägare, statssekreteraren och öfverpostdirektören Leonard Klinckowström, landshöfdingen Gustaf Fredrik Rothlieb, landshöfdingen Carl Gustaf Wennerstedt eller rådman Pollack, generalauditören Peter Swartz, landshöfdingen Carl Broman, räntmästaren Stillmans sterbhus samt handelsmannen Spalding såsom förmyndare för Zedritz sterbhusdelägare, rådmannen Olof Appelrots sterbhusdelägare, handelsmannen Johan Dahlgren Erikssons d:o, handelsmannen Samuel Wester, handelsmännen Charles & Wilhelm Tottie, rådmannen i Norrköping Hans Lindstedt, kanslirådet och k. sekreteraren Carl Arnell, Jfr Nor. arkiv II: 207.