Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ringshytte hyttelag. Anteckningar och bidrag till dess historia under 500-årig tillvaro
- 59. Tronskiftet 1751; häradets sommarting indrages 1752; ny tidräkning införes 1753
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
59. Tronskiftet 1751; häradets sommarting indrages
1752; ny tidräkning införes 1753.
Efter 30-årig regering och nära 75 år gammal afsomnade konung
Fredrik I den 25 Mars 1751. Han efterträddes af Adolf Fhredaik, under
hvars 20-åriga regeringstid konungamakten underkastades inskränkningar
och förödmjukelser till en nästan otrolig grad. Det gör därför rent af
ett sorglustigt intryck, att i denna tids Ao. finna kryperiet för
samma konungamakt drifvet snart sagdt till sin yttersta gräns. Det må
tillåtas att meddela ett par prof på det underdåniga tjenstenitet — vid
bergstingsrätten och vid häradsrätten i Nora bergslag. Den förra
domstolen gick i spetsen sålunda:
Den 22 April (1751). Som denna dagen, igenom den skedda och näst
förut i domboken införda kungörelsen blifvit utsatt till de rättegångssakers
företagande, som höra till Nybergs och Stripebergs grufvelag, ty infunno sig
sexmännen i samma grufvelag nämligen:
Erik Ersson i Blixberg, Per Andersson i Grexåsar, Jakob Jakobsson
därsammastädes, Israel Larsson i Blixberg, Gottskalk Larsson därsammastädes
och Israel Larsson vid Skofthyttan.
§ 78. Sedan, till följe af den, den 12 uti innevarande månad skedda,
allmänna kungörelsen samtelige sexmännen vid alla grufvelagen uti detta
Nora bergsfögderi, jemte de flere där uppräknade bergs-, konststats- och
grufvebetjente sig i bergstingsrättens rum enhälligt instäldt, så gjorde
bergmästaren dem föreställning, hurusom vår pligt nu fordrar, att med tacksamma
och för det gudomliga majestätet nedböjda hjertan erkänna, att om ett land
och folk har orsak att prisa den store Guden, då han icke länge dröjer med
hjelpen, sedan det med någon sorg och bedröfvelse blifvit hemsökt, huru
mycket mer har icke vårt kära fädernesland skäl att upphöja vår nådige Guds
lof och pris, som af sin allvishet täckts styra Riksens höglofl. ständers rådslag
därhän, att när riket ej kunde göra sig hopp, att längre få i lifvet behålla
vår då regerande allernådigste konung och herre, så vände de deras mogna
eftertanka dit, där de kunde finna och äfven vunno en högstvärdig
efterträdare; af hvilket högtsälla val riket redan hemtat den oskattbara frukten, att,
sedan högstsalig h:s K. M:t konung Faedaik den förste, Sveriges, Götes och
Vendes konung etc., landtgrefve till Hessen etc., glorvyrdigst i åminnelse nu
slutit dess högst ärofulla lefnad, samt tillika ändadt dess milda regering öfver
Svea rikes inbyggare, hela riket till största sorg och bedröfvelse, så har
konungatronen ej mer än allenast öfver en enda natt stått ledig, innan den
utkorade högstvärdiga efterträdaren, vår nu regerande allernådigste konung
och herre, konung Andoulr Faredrik, Sveriges, Götes och Vendes konung etc.
arfvinge till Norge samt hertig till Schleswig-Holstein etc. Svea rikes
konungatron i en välsignad stund bestigit, samt tagit dess höga hägn och försvar.
Och som H:s K. M:t i nåder befallt icke allenast att dess trogne
undersåtare böra vid detta tillfälle förnya den underdånigste tro- och
huldhetsförsäkran, som de H. K. M:t, såsom då varande rikets arffurste, redan svurit
hafva, tills vid H. K. M:ts instundande höga kröning, samtelige undersåtarne
komma att i underdånighet aflägga konunga-hyllningseden, utan ock att emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue May 26 15:38:39 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/4/0343.html