382 Emot detta utslag gaf sexmannen sitt missnöje tillkänna, hvarföre honom åligger sina besvär uti K. M:ts och riksens Bergskollegio ingifva aldrasist d. 19 i denna månad innan klockan 12 förmiddagen. Huruvida dessa besvär fullföljdes eller icke torde numera vara skäligen likgiltigt. De anförda domboksutdragen hafva meddelats hufvudsakligen för att erhålla kännedom så väl af innehåliet som betydelsen af 1766 års förening om gemensam jordägarerätt till malmfyndigheter inom Ringshytte skifteslag. Att man därutöfver erhållit ett karakteristiskt bidrag till kännedomen om en af hyttelagets dåvarande främste personligheter kan måhända äfven räknas som en — vinst. Några år senare, vid bergstinget 1773 6/5 hade Sexmannen Sven Erlandsson i Ringshyttan till detta ting låtit inkalla aflidne Olof Larssons enka hustru Stina Andersdotter i Ringshyttan och de omyndiga barnens förmyndare sexman Sven Larsson i Öskevik och bergsmannen Lars Svensson i Ringshyttan, med påstående att njuta betalning för de kolmilor och byggnadstimmer, som aflidne Lars Svensson (äldre) i sin tid på den skog huggit, som numera efter byte af hemmanet fallit på sexm. Sven Erlandssons lott, hvarförutan ersättning för kostnaden är vorden fordrad. Vid denne sakens företagande instälde sig parterne och uppviste käranden med handlingarna, att saken så sammanhänger, att sedan han med g:la Lars Svensson, Olof Larssons aflidne fader, tillsammans ägt ett hemman i Ringshyttan, så har käranden förment att Lars Svensson hårdare tillitat skogen än som svarade mot dess rätt, hvarföre han hos undertecknad (bergmästare) anhållit om syn och besigtning. Den har d. 21 Oktober 1768 försiggått, och därvid hafva sexmännen Anders Bengtsson i Kåfalla och Karl Persson i Skofttorp funnit, att på en trakt den Lars Svensson fått i vederlag för en annan trakt han vid landtmätaredelningen mistat, har han haft 6 st. milor, en om 11 famnar, en till 12, två till 13, en till 13 1/2 samt en till 15, allt efter 3 alnar och 1 qvarter i famnen, hvilken trakt sedermera vid den efter lofl. häradsrättens förordnande d. 6 Juni 1771 skedde delningen dessa parter emellan tillfallit Sven Erlandsson; och som hela denne trakten genom detta hygge var medtagen, så äskade han nu ersättning. Efter något tvistande kommo parterne så öfverens att utställa denna saken till förening, och uppå anhållan varder härmedelst hr bergmästaren ädel och högaktad Lars Fredrik Bergström anmodad och förordnad att nu uti instundande sommar tillika med sexmännen som förra gången besigtningen anstälde sammankalla de nu tvistande och uppå stället i skogen tillse om icke denna började rättegång i vänlighet kan bilagd blifva; men skulle icke förening träffas, så vill bergstingsrätten uppå ytterligare anmälan det stridiga med laga slut afhjelpa. Då denna fråga icke förekommer i de följande årens domböcker torde sannolikt den åsyftade föreningen hafva kommit till stånd. Det må emellertid anmärkas att likartade tvistemål mellan öfriga delägare inom Ringshytte skiftes- eller hyttelag vid denna tidpunkt icke förekomma. Antagligen kunde dessa grannar i godo bilägga dylika tvistefrågor om och när sådana kunde hafva uppstått dem emellan. Det vill därför tyckas som att Sven Erlandsson i sin egenskap af sexman bort kunna något stäfja sin processlystnad samt att icke i tid och otid besvära domstolen med sina många, stundom ganska obetydliga och nära nog värdelösa rättegångssaker.