404 dygnet utgående tionden är i år beräknad till 34 skepp. 11 lisp. och 2 marker», heter det i den af bergmästaren Bulich för 1763 afgifna embetsrelationen. Det nämda tiondebeloppet motsvarar en blåsningstid af 573 dygn, oberäknadt de 3 »kalldygnen». Enligt den i Öunans tabell förekommande uppgift, skulle samma blåsning pågått i 60 dygn, med ett beräknadt tillverkningsbelopp af 540 skepp. tackjern. I det föregående (sid. 221) är angifvet att Åshyttelaget 1748 erhållit utsyningsrätt å Lönnbottens allmänning. Denna rätt föranledde hyttelaget att 1762 bekosta uppmätning och kartläggning af samma allmänning, hvilken förrättning verkstäldes af extra landtmätaren Karl Peter Hagström. Härigenom blefvo gränserna omkring allmänningen närmare bestämda, med undantag af rågången mot Skärhyttan, hvarom redan vid 1704 års rågångsreglering tvist uppstått mellan vederbörande. Denna tvist lemnades dock äfven vid detta senare tillfälle oafgjord. Sedermera förordnades landtmätaren Karl Porat att uppgå den ifrågavarande skillnadslinien. Då ingendera af de tvistande parterne genom äldre handlingar kunde styrka sina påståenden om den ena eller andra liniens riktighet afgjordes frågan genom förening, daterad Skärhyttan d. 26 Augusti 1778, hvarefter rågången följande dag utstakades och röselades, sådan densamma fortfarande är gällande. Denna förening underskrefs af bergsfogden L. F. Bergström i egenskap af kronoombud, å Skärhyttelagets vägnar af 2:ne delägare samt af 2:ne bergsmän från As och 2:ne från Skofttorp, såsom ombud för Ashyttelaget. Bergensköld uppgifver att Lönnbottens allmänning efter den upprättade kartan innehåller 638 tunnland, utom berg och mossar, samt att »uppå denna trakten, som i anseende till bärande jord är den vackraste som kan visas, finnes flerehanda löfträn, så att troligen är att den af lönn, som i orten sällsynt, fått sitt namn». Sedan allmänningen emellertid blifvit afmätt och kartlagd ansågs nödigt att erhålla bekräftelse på den förut meddelade utsyningsrätten. I anledning häraf erhölls ock följande . K. M:ts och Riksens Bergskollegii utslag uppå Åshyttelagarnes ansökning om utsyning på Lönnbottens allmänning i Nora bergslag; gifvet i Stockholm d. 17 Januari 1766. Hos kongl. kollegium hafva ofvanbemälte hyttebrukare skriftligen anmält huru som, för det knappa utrymme de vid sina hemman hafva, ganska ringa skog skall finnas till hyttebrukets underhållande, och därföre begärt att undfå någon utsyning af Lönnbottens allmänning, hvilken hyttelagarne tillika med Åsa Rödbergs kopparverk i stöd af kongl. kollegii utslag af den 11 April 1748 tillförene skolat fått till kolning nyttja. Kongl. kollegium har af bergmästarens i orten häröfver infordrade utlåtande inhemtat, att denna allmänning med bestånd i längden icke kan tåla ett så starkt tillitande som hittills skett; dock likväl och som detta hyttelag på sin egen bekostnad nyligen låtit afskilja denna allmänning ifrån angränsande hemmans skogar, hvarigenom en vacker skogstrakt blifvit under Lönnbottensallmänningen tillvunnen; Åsa-Rödbergs verket icke heller skall på inemot 20 år gjort något hygge på meranämde allmänning, så att skogen nu hunnit tillväxa; dessa hyttelagare jemväl .äro de första, som i den bergslagen börjat med hopablåsning, och dymedelst bidragit till kronans inkomsts förmering genom en större tackjernstillverkning; alltså vill kongl. kollegium härmedelst hafva efterlåtit inbrukarne uti Åshyttan,