411 Nybergsfältet) 11/4 mil, från Mossaberget och Prestaberget (i Stribergsfältet) 1/2 mil, från Holstaberget (å Ringshyttemarken) 1/4 mil, samt från Åsboberget och Repaberget »ungefärligen 600 alnar», d. v. s. i hyttans omedelbara närhet. Vidare omtalas att »skogen till denna masugn är ganska klen, (så) att om icke hyttelaget årligen, efter K. M:ts och rikets Bergskollegii tillstånd, fick undsättning från Lönnbottens allmänning, kunde snart sagdt ingen blåsning anställas». — I hyttebäcken var bygd »en behållen såg», gemensam för Åshytte och Ringshytte hyttelag, »flera limstampar samt en skvaltkvarn». — »Ar 1781 hade i detta vattudrag, med hyttelagets tillstånd, hjulet för konsten till Stora Åsbobergsgrufvan blifvit uppbygdt». Här må tilläggas, att denna grufva, efter långvarigt ödesmål, på grund af d. 16 Mars 1776 utfärdad mutsedel, af ett då bildadt bolag ånyo belades med arbete, som blef så lönande att 2 år senare 2:ne halfdelar såldes för 1,000 daler kpmt hvardera, motsvarande omkring 30,000 daler för hela grufvan. Denna framgång föranledde ock 1781 års nyssberörda konstbyggnad. 2 BengEnsköld berättar därjemte, att »Ås och Skofttorp äro så goda sädeshemman, att uppå hvarje utsås i öppen åker 3 tunnor årligen, men Skofthyttan sämre att icke mera än 1/2 tunna på hemmanet kan räknas». Slutligen omförmäles att 1784 hade blåsningen i Åshytte masugn pågått i 84 dygn, »och varit sällsynt god: efter 1/3 Åsbobergssten mot 2/3 torrsten hade efter 12 uppsättningar erhållits 14 skeppund, och efter 7/8 Repabergs- mot 1/8 torrsten hade efter 14 uppsättningar erhållits 17 skeppund (tackjern)»». Den vanliga beräkningen var eljest, att efter 12 uppsättningar kunde erhållas 10 à 11 skeppund, som ansågs medelmåttigt; erhölls 12 skeppund var resultatet godt, men erhölls mera ansågs blåsningen vara »sällsynt god», ett förhållande som dock måste räknas till undantagen. De lyckliga resultat, som med god beskickning vanligen kunde vinnas vid Åshyttan, torde i sin mån ha medverkat till den förändring hyttelaget undergick 1785. 72. Åshytte hyttelag tillökas från Fingerboda 1785. Fingerboda hyttelag räknades numera till ett af de svagaste inom Nora bergslag. Under det föregäende årtiondet hade ock fråga uppstått om dess förening med Borns hyttelag, hvarjemte äfven förslag väcktes därom att bygga ny masugn vid Hammarby bruk, å samma plats där den vid 1700-talets början ödelagda Gislehyttan varit belägen, hvarest sista blåsningen synes hafva ägt rum 1698. Men någon förening mellan de talrika och sinsemellan stridiga bergsmännen kunde icke åvägabringas, hvarken om det ena eller andra förslaget. Fingerboda hyttelag fortsatte sina blåsningar ännu någon tid, men de minskades oafbrutet och sista blåsningen 1784 pågick endast 39 dygn. . BeraEnsköld uppgifver att detta hyttelag bestod af 63/4 hemman, »sedan 1/2 blifvit därifrån utbytt och anslaget till häradsskrifvareboställe», att höstutsäde brukades af somlige, »då utsädet kunde räknas till 2 tunnor råg på ett helt hemman», samt att »inga grufvor funnos på hyttelagets