416 Nilsson i Ås, Anders Hansson ibidem, Karl Hansson i Skofthyttan, Erik Jansson i Ås, Jan Ersson ibm, Anders Persson i Östra Sund, Nils Persson i Ås, Jan Nilsson ibm, Anders Jansson i Skofttorp, Jan Jansson i Ås, Lars Ersson i Alntorp, Jan Hansson i Bröstorp, Anders Öberg i Skofttorp, Johannes Olsson ibm, Petter Brunström i Fingerboda, Erik Olsson i Östra Sund, Jan Hansson i Skofttorp, Nils Nilsson vid Södra Ås. Uti 1 § stadgas, ett för hvarje byggningsdel vid Åshyttan skulle hädanefter vid hvarje års blåsnings början framskaffas och uti masugnen ibäras de s. k. värmningskolen, 16 uppsättningar på hvar och en hel del och i proportion därefter på de mindre. Uti denna omständigheten låg den förnämsta skiljaktigheten, och därföre inlemnades en skrift, underskrifven af Anders Berg, Anders Andersson, Karl Ersson, Lars Nilsson, Petter Karlsson, Anders Larsson, Erik Nilsson, Per Ersson, Anders Hans’ enka, Abraham Zakrisson, Zakris Berg och Karl Persson; (från) Södra Ås: Erik Persson, gl. Nils Israelsson, Erik Olsson, Olof Ersson; Jerle: Nils Andersson, hvaruti anmärkes, att värmningskolen äro nog dryga, och isynnerhet andraga de förre inbrukare i Fingerboda, att deras skogar äro så medtagne och ringa, att de med dess bestånd i längden icke kunna oftare kola en liten mila än hvarje 3 och 4 år. Om nu de årl. skulle deltaga i värmningen efter sina byggningsdelar, så skulle hända att det året de åstadkom en liten kolning, skulle hela tillverkningen åtgå för att betala den för åsidosatt värmning till hyttelaget uppkomna skulden. Att Fingerboda-boerne ganska billigt gjorde denna anmärkning fann bergstingsrätten, och därföre, uppå gjord föreställning, kommo hyttelagarena så öfverens att nedslå värmningsafgiften till 12 upps:r på hvarje hel byggnadsdel och i proportion för de mindre, och att från denna afgift alldeles frikalla de g:la inbrukarena uti Fingerboda masugn det året de ingen kolning äga; dock åligger Fingerboda-boerne, att, vid det tillfället hyttelaget afslutar sina räkningar, tillkännagifva om de uti nästpåföljande blåsning vilja deltaga. Sedan denna rättelse blifvit gjord, voro hyttelaget nöjde med den upprättade ordningen, hvilken så lyder: 1:o. Hvar och en som äger och har hytte- och byggnadsdel vid Åshyttan skall hädanefter [Fingerboda-boernes här frammanföre betingade vilkor förbehållit] vid hvarje års blåsnings början till Åshyttan framskaffa och i masugnen ibära de s. k. värmningskolen, 12 uppsättningar på hvar och en hel byggningsdel, och i proportion därefter på de mindre delar, hvilka delar räknas och rättas efter bergstingsrättens utslag af d. 16 April 1785 och 1786, hvilka resolutioner innehålla huru många byggningsdelar äro i Åshytte masugn antagne så väl af de senare som de förra hytteintressenterne. 2:o. I händelse någon af intressenterne icke åstadkommer malm till värmningen och sina värmningskol, får den då icke något till godo af värmningsjernet mera än som efter öfverenskommelse kan till byggnaden det året åtgå och aftagas. Vid denna § uppkom öfverläggning om det icke vore mest nyttigt att hyttelaget samfält köpte malm till värmningen; men ehuru en sådan ordning är enlig med den anstalt bergstingsrätten styrkt hyttelagen i allmänhet vidtaga, dock som ikring Åshyttan inga odygdiga (= oartade) malmer finnas, och större delen af intressenterne hafva malm att aflåta, så voro de fleste häremot. Bergstingsrätten anmanade likväl hyttelagarena vara uppmärksamma på hvarandra att icke annat än godt rede på värmningen ibäres, och i den