439 Sven Erlandssons närvaro bör försiggå, hvarefter bergstingsrätten vid nästa ting, om ej förening mellankommer, sig häröfver yttra vill, då parterne utan vidare stämning sig infinna böra. Naturligtvis kom ingen förening till stånd. Vid följande bergsting 1779 23/4 innehåller domboken, § 105, i samma tvistefråga följande: Som bergstingsrätten, utaf de besigtnings- och uppskattningsinstrument Lars Nilsson i Ringshyttan och sexman Sven Erlandsson därsammastädes genom tillförordnade sexmän å ömse sidor låtit upprätta, vid noga granskning funnit, att Lars Nilsson ingen skada och olägenhet å sitt kolhus lidit däraf, att Sven Erlandsson därintill ett dylikt uppsatt, sedan han de olägenheter undanröjt och förekommit, hvilka i början anledning gifvit till de klagomål, som häröfver förda blifvit, så förfaller käromålet om skadeersättningen; men emedan sexman Sven Erlandsson likväl vållat denna redan vid förl. års ting började rättegång, så pröfvar bergstingsrätten skäligt ålägga honom, att Lars Nilssons hafde kostnad med 1 rdr 24 sk. ersätta. De för denna ganska simpla tvistefrågas afgörande erforderliga sexmanssynerna fingo antagligen parterne hvar för sig bekosta. Att emellertid draga en dylik tvist inför domstol vittnar just icke fördelaktigt hvarken om god grannsämja eller om synnerlig slägtvänskap — mellan de båda kusinerna. Vid 1784 års slut beskrifves hyttelaget af BerGfnsköld sålunda: Ringshyttan, belägen 3/4 mil ifrån Nora Stad, betalar tionden efter 17 lispund 1 om dygnet, och har till stämpel R H . Utaf 81/2 hemman krono består hyttelaget, hvarutaf 4 äro i Ringshyttan, 2 vid Bälsjöbodar och 24/2 vid Holmshyttan. Uti Ringshyttan äro hemmanen endast uti halfva klufne, men uti Holmshyttan och Bälsjöbodar nti 1/4, 14/8 och 1/16. Desse hemmansägare underhålla masugnen efter 11 1/2 del, hvilken efter en olycklig vådeld 1763 året därpå uppbygdes. Ifrån Bälsjön får detta hyttelag så väl som Bleksberg nödigt driftvatten, att blåsningen vid slutet af året kan begynnas, och underhålles utom hyttedammen tvänne, en som hålldamm vid Bälsjön, och en däremellan och masugnen, alla uppå egen mark. Lim hemtas ifrån Skofttorp 1/2 mil från hyttan; men flere jernmalmsgrufvor finnas uppå hyttelagets egen mark, icke längre ifrån masugnen än 1/8 till 1/4 mil. Nu arbetas Hultagrufvorne, Mossa- och Prestabergs torrstensgrufvor, samt Hagatjärns 1 mil från hyttan och gifver en god flottsten. Uti alla dessa grufvor har hyttelaget del, och jemväl uti Nybergs och Åsbobergsgrufvan. Emot 1/3 af Nybergs och Hagatjärnssten nyttjas 2/3 af torrsten. Skogen under Ringshyttan är angifven vara till utrymme liten med flere berg, ock på sina ställen hårdt medtagen. Bälsjöbodar skall hafva ännu mindre, men Holmshyttan största vidden, ehuru marken därstädes äfven skall vara torr och stenbunden. Ifrån hyttedammen går tvänne rännor, en till en qvarn och en till sinderstamparne; men utom dess äro vid särskilte dammar 5 stycken limstampar och lika många små sqvaltqvarnar. Efter angifvandet 1776 till samhället, skall detta hyttelag årligen utså ikring 81/2 tunna råg. 1 I originalbeskrifningen upptages tionden till blott 11 lispund, hvilken siffra dock är oriktig. Jfr sid. 199 här ofvan.