444 Vid bergstinget 1795 15/4 »angafs pipan (vid Ringshyttan) vara förstörd och mycket utbränd, samt hyttelagets tanka att den ombygga; gången i öfrigt temligen skicklig». Vid följande bergsting 1796 11/4 finnes antecknadt att hyttelaget var »fullt nöjd med sin hyligen insatte ipa» samt att detsamma under årets blåsning användt »hyttefolk från Norrbärke». Likasom vid andra hyttor hade äfven vid Ringshyttan »jernandet minst varit 1 skepp. mindre (pr dygn) än vanligt, hvilket härrört af de i allmänhet sura kolen». Angående 1797 års blåsning, som redan varit afslutad då bergstinget med Stribergs tingslag hölls d. 16 April, får man veta att »gången varit bra», med ungefär samma tackjernstillverkning som under de föregående åren- 76. Ringshyttelaget tillökas från Åshyttan 1797. Huruledes detta tillgick kan inhemtas af följande Kongl. Maj:ts och Rikets Bergs-Collegii Utslag, angående Öödeläggning af Ähshytte Masugn samt en del af Blåsningens flyttning till Ringshyttan, bägge i Nora Sochn och Bergslag samt Örebro Län belägne. Gifwit Stockholm den 14 Decembr. 1797. Sedan Åbshytte Masugn natten till den 17 April innewarande år blifwit igenom eldswåda i aska lagd, och samtelige Inbrukare därstädes hos Bergmästaren Ädel samt Bergs- och Lagfarne Samuel Troilius anmält, att då hwarken hyttelagets egne skogar medgåfwo någon ny Masugnsbyggnad, med dess underhållande, eller wore att förwänta, det angräntsande Bergsmän wilja flytta ifrån sine större Blåsningslag och indelas på Åhshyttelaget, har ingen annan utwäg för dem synts öfrig, än att sielfwa flytta deras rörelse till sådane närbelägne Hyttor, som förmodades wilja och kunna dem emottaga, samt i anseende till Skogarnes och Grufwornes belägenhet kunde dertill wara mäst tjenlige; Så har till werkställande af en sådan sammanflyttning, och då Ånhshyttelaget i detta afseende walt Trenne särskilte Masugnar, hwaräst wisse inbrukare af nämde Hyttelag wille inflytta; Bergmästaren sammankallat samtelige Inbrukare uti Ringshytte Masugn samt de af Åhshyttelaget, hwilka till samma masugn welat flytta deras Blåsning, för att öfwer detta ämne höras och sine tankar afgifwa; Och har Bergmästaren sedermera till Kongl. Collegium insändt det wid Förrättningen hållne Protocoll jemte dess Betänkande; Hwaraf Kongl. Collegium inhämtat, det Ringshytte Inbrukare förklarat sig willige att emottaga dem, som utaf Ahshyttelaget wore hugade, att ditflytta, och hwarwid öfwerenskommelse är worden träffad, att i anseende till Byggnaderne skola Bokhusen stå närmast intill Masugnen, der utom kring Kohlhusen, och ytterst Rostmurarne, samt skulle först Ringshytte Byamän, sedermera de för flere år sedan ditflyttade Bälsjöbodars och Holmshytte Jordägare, och änteligen nu tillkomne Åhshyttelagare taga de, för hwarje ofwannämde Byggnadsslag intill Masugnen warande närmsta platser, och hwardera Partiet sins emellan lotta. De förut warande hyttelagare innehafwa uti Ringshytte By 4 hemman, uti Holmshytte 21/2 dito samt i Bälsjöbodar 2 mantal med in alles 111/2 Byggnadsdel, hwaremot de ifrån Åhshyttan till flyttning uti Ringshyttan hugade Inbrukare warit, neml:n Skofthyttan, Pehr Pehrsson, Carl Hansson;