Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sfeagHttgMsne
114
förebild, ty drifvan egde samma skarpa vallar med trotsande
tinder bär och där, hvilka småningom förlöpte i mjuka båg-
linier. Från topparna rök det som ånga ur ventiler, och
när renen lyfte klöfvarna från marken, for en snödusch åt
läsidan. Flerstädes syntes spår af fjällräf, suddiga fjät, där
det vackra hvita pälsdjuret smugit på silkestass öfver vidderna.
Ett vargspår löpte utmed renvägen, och när Mikkel rättnu
började »joika» (sjunga) en smula ulfvalikt, förde jag ovillkor-
ligt handen till revolverhölstret — men det var så ofarligt
som helst. Högt i luften seglade en fjällvråk och en korp
på spaning efter något ätbart.
Nu körde vi rakt emot solen, hvars hela klot lyste ur
molnmassorna, och snön glänste som sidenbrokad. Mikkel,
som körde främst, kom bakom en klippa, och jag såg blott
renens vaggande horn sticka upp som klorna på en hummer.
För behaglig omväxlings skull låg Mikkel ibland på knä och
körde, och ibland stod han upprätt. Efter hand kommo vi
mera på sidan om solen, och då glittrade frostdiamanter från
hela vida snötäcket. Men vädret var ombytligt. Ibland
strålande klart, och en stund efteråt mörker med en hvirflande
snöby så att man knappast såg Mikkels ren. I samma mån
växlade fjällen färg. Än ljusblå, än mörkblå, än skinande
hvita, gul- eller gräddhvita, än grå. Yi kommo förbi några
fjällsjöar och öfver bäcken Macijokka fram till fjällstugan vid
Biggejavre.
Det var en eländig gård. Pörtet var 6 alnar i fyrkant
och beboddes af 8 personer, alla lappklädda. De sutto inne
i värmen i samma dräkt som de gingo ute, i pesk och med
mössa på hufvudet. Åtminstone fyra måste alltid ligga på
golfvet under förutsättning af att de andra fyra kunde samsas
i de båda sängarna. Rummet för resande var osnyggt hållet
såsom sig hos bofasta lappar vederbör. I snön ute på staburet
sutto renhornshalfvor instuckna, hvilket verkade betydligt
indianaktigt. Husbonden, som talade ytterst litet norska, gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>