Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
hvarför trilskades staten att motarbeta landets uppodling genom
att försvåra och rent af omöjliggöra bosättning på krono-
markerna? Insåg man ej nödvändigheten af att här ega en stor,
stark, oberoende folkstam. Frågor utan svar — och provin-
sens riksdagsmän tego stilla, hellre sysslande med lagar mot
lonkrögeri och tusen andra ting af andra ordningen.
Vargar hafva strukit fram i täta, sammanhållande flockar
° Norrland och Lappland. Det är orätt att utrota djur-
arter, men det synes vara tid på att reglera deras skade-
gorande inflytande. Står folkrepresentationen vanmäktig inför
denna fråga, skall allt dugligt land inom nordprovinserna efter
Hand falla i bolagsvåld, där jordbruket dör och den sunda
karleken till den egna torfvan förtvinar. Ändock ligger i dessa
tomater fosterlandskärlekens hemlighet. Folket och landet äro
emellertid värda ett bättre öde - ej minst såsom utposter
Magga.
Detta är historien om en liten lappska.
Jag gömmer i mina erinringars amatöralbum porträtt af
tre lappskor, som bragt mig rik estetisk njutning — m e n ja«r
har sannerligen heller inga flere än just dessa tre, nota bene
lappskor. De voro alla mera barn än kvinnor: Mikkel Nekkelas
syster i Koutokäino, Nassja bland ryska skoltlapparne och så
denna Magga, Magga Gaup om så noga skall vara. Åtmin
stone var Magga ett barn. Men hon var ett förtjusande barn
var i norska Finmarken, i Olli Joensuus fjällgård på 70-e
breddgraden. En kall vinterdag med blåst, och vi hade på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
