Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vattnet sköljde över bottenplankorna, så att hennes
skodon blevo våta. Men hon tog saken lugnt, satte
sig på aktertoften och drog fotterna under sig så
långt hon kunde.
»Håll!» ropade kaptenen. »Det här går aldrig,
miss Welse. Kom upp igen — jag skall låta er få
en av våra båtar, så snart det blir en möjlighet.»
»A, drag ni åt — åt himla!» genmälde roddaren.
»Låt gå!» skrek han hotfullt.
Mr Thurston grep ett fast tag i relingen, och till
lön för sin ridderlighet fick han ett hårt. slag över
knogarna av årbladet. Nu glömde han sig — och
även miss Welse — och svor av alla krafter.
»Jag får verkligen säga, att vårt avsked kunde ha
varit en smula värdigare», ropade hon tillbaka till
honom, och hennes skratt klingade över vattnet.
»Tusan hakar, det är en kvinna, det!» mumlade
han, i det han artigt lyfte på mössan. Han greps
av en plötslig hunger, en trånande längtan att
ständigt kunna få spegla sig i Frona Welses gråa ögon.
Han var ingen psykolog, och han visste icke varför,
men han kände med sig, att med henne skulle han
kunna färdas till världens ände. Han erfor en
plötslig vedervilja för sitt yrke och en frestelse att helt
och hållet lämna det och ge sig av till Klondyke,
dit hon var på väg. Men så kastade han en blick
uppåt ångarens lutande bredsida, såg Thad
Fergu-sons röda ansikte och glömde den dröm, vari han
nyss hade invaggat sig.
* *
*
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
