Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
full av väta, och med hand och fot strävade hon att
hålla sig fast vid de vulkaniska lämningarna av
Chil-coots mäktiga ursprung, tills hon stannade vid sjön,
som uppstått i kratern. Vattnet gick i vreda, vita
vågor, och ehuru ett hundratal mansbördor väntade
på att bli färjade över, syntes icke en enda båt på
sjön. En rankig farkost, ett skelett av spant
överdraget med vaxad segelduk låg uppdragen på
klippstranden, och Frona uppsökte dess ägare, en yngling med
frimodigt ansikte, skarpa, svarta ögon och
utskjutande käk. Ja, han var färjkarl, men han hade upphört
med arbetet för dagen. Sjön gick för hög för att man
skulle kunna ge sig ut. Han brukade ta tjugufem
dollars för passagerare, men han ville inte föra över
någon mer i dag. Hade han inte sagt att det var för
svårt väder? Det var därför han inte ville.
»Men ni för mig allt över ändå, eller hur?» frågade
hon.
Han skakade på huvudet och tittade ut över sjön.
»Vid andra ändan är det värre än ni kan se det
härifrån. Det går inte ens för de stora timrade båtarna.
Den sista av dem, som försökte sig på att gå ut med
en hop lastbärare ombord, drevs av blåsten över till
västra stranden. Vi såg det mycket väl härifrån
och på det hållet finns ingen väg att gå, så att de
måste ligga kvar där tills blåsten slutar.»
»Men de ha det bättre än jag. Mitt bagage är vid
Happy Camp, och här kan jag ju inte stanna.» Frona
smålog övertalande. Men i hennes leende fanns icke
en skymt av den kvinnliga hjälplöshet, som vädjar
till mannens styrka och ridderlighet. »Besinna er
nu och för mig över.»
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
