Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Kung Helge och Sigrun Sköldmö». Berättelse af Otto von Schantz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
parne höjde ofta hornet till hans minne, och mången
tärna sömmade Helges namn i sitt arbete. Ej underligt
då, om Sigruns lifliga och svärmiska lynne hade låtit
hänföra sig af åtrå att vilja se, och om möjligt, mäta sig
med denne hjelte. Men vid åsynen af hans sköna,
manliga gestalt, kände hon genast den fara, för hvilken hon
utsatte sig. Då hon nu, efter ingånget vänskapsförbund
med Helge, gick stödd på hans arm och afhörde hans
bekännelse, om hur han längtat att en gång få skåda
henne om hvars skönhet han hört så mycket talas; om
hur lycklig han ansåg sig då han erhöll kunskap om att
hon ämnade sig till hans land, och hur han blifvit
hän-ryckt vid hennes åsyn, samt såg med hvilken beundran
han betraktade henne; då ångrade hon att hafva låtit
hänföra sig af sin nyfikenhet; men hon var redan fångad.
Unga, sköna och svärmiska båda två, dröjde det ej länge
förrän hjertat gjorde hvad ej svärdet förmådde, och snart
hade bekännelsen af deras ömsesidiga kärlek blifvit aflagd
och beseglad med det munlack, som ända från hedenhös
intill vår tid af älskande begagnas, som insegel på
af-gifna löften.
När Sigrun blef lemnad allena, kände hon hur
hennes hjerta häftigt klappade, och den oroligt häfvande
barmen hotade att spränga det fina pantsarnät, som
skyddande omslöt hennes gestalt. Det var storm i det nyss
så lugna sinnet, och vemodsfullt satte hon sig vid
hafs-stranden och lyssnade drömmande till vågornas klagande
svall emot klipporna. Slumrande, nu väckta känslor,
flammade, och lemnade henne ingen ro, förrän Helge kom
och slöt den bäfvande ungmön i sin famn, och tryckte
en kyss på hennes läppar.
»Nu, stolta Sigrun, har du vunnit ditt mål, ty du
har Helge fången.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>