Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Kung Helge och Sigrun Sköldmö». Berättelse af Otto von Schantz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nytt af sällhet, och snart trängde medvetandet af att
ostörd få ega Helge, bort alla sorger.
Helge upplöste sin här, och drog med Sigrun, hennes
kämpar och Dag, till kungadotterns borg, der han firade
sitt bröllop med den sköna sköldmön.
Sigrun glömde ej sitt löfte till gudarne, och en
präktig offerhögtid, ett tackoffer för den lyckliga segern,
slutade bröllopshögtidligheterna.
Nu förflöt en tid af onämnbar sällhet för de unga
makarne; ty de älskade med denna rena, oskrymtade
kärlek, som blott lefver och andas för den själ som alstrat
den underbara lågan och som låter oss ana den rena
fröjd och det saliga lif dygdiga och älskande själar få
njuta i den himmel der deras förklarade andar efter döden
hamna; en kärlek, som vi allt mindre och mindre blifva
mäktiga af, ty vi äro numera allt för praktiska för att
kunna nära denna flamma, så ren, som den i sitt
ursprung var.
Men vi fortsätta sagans gång.
Dag skulle lemna de lyckliga makarne, och till hans
ära föranstaltades en större jagt i den angränsande af
villebråd hvimlande skogen.
Under muntert larm och stoj begaf sig jagtskaran af
på morgonen, och emot qvällen ställde Sigrun sig i
vindögat, att genast kunna uppfånga skymten af sin älskade
make då skaran återvände från skogen.
Det dröjde länge, slutligen kom den åter; men tyst
och stilla närmade den sig borgen; ingen sång, ingen
hornlåt upplifvade nejden. Ensam och dyster red Dag i
spetsen, men Helge syntes ej till. Förundrad betraktade
Sigrun de kommande; en oförklarlig ångest bemäktigade
sig hennes hjerta, hon spände forskande sin blick på den
tysta truppen; slutligen varseblef hon att några män, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
