Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvarföre? Skizz af Hedvig v. Numers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finnes dock under många former; den som numera kan
blifva min, är att se mina barn sälla.
Amelie drog en suck af lättnad. Hoppets stjerna
började åter lysa för henne.
— Hvem var den der ungdomsinklinationen, som
direktören så sörjer? — frågade hon inställsamt. — Han
flyttade hit ett par år efter det ni bosatte er här, för en
tio år sedan, vill jag minnas. Det var väl för att ej
vara i den otrognas närhet.
Återigen log kaptenskan.
— Jag tror icke att det var skälet — svarade hon.
— Men, mamma — inföll Nina — hur kunde hon
bedraga en så ädel man? Det var ovärdigt!
— Jag vet att hon ej bedrog honom. Hon hade
redan, då hon lärde känna att han älskade henne, länge
varit fästad vid en annan.
— Men hvad hette hon? Säg mig något mera! Det
der är ju en hel roman! – sade Amelie och flyttade sig
närmare kaptenskan. — Söta min vän, berätta mera om
den der historien.
— Jag känner intet mera, som kan berättas. Detta
vet jag genom min man, som egde Franks hela
förtroende.
— Jag vet, de voro lif och själ; men nog vet du
väl genom honom hvad den der damen hette?
— Och hvad gör ett namn till saken?
— Jag vill ej vara envis då. Jaså, att direktören
ej kan glömma henne, det var fasligt romantiskt.
— Jag hoppas att han — icke glömmer — men
dock blir lycklig.
Selma trädde in, med mönstret i hand, just som
hennes mor yttrade de sista orden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
