Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSKE, DANSKE OG SVENSKE STATSBORGERES STILLING
nasjonalitet. Avgjørende er, hvor de er eller har vært bo*
sittende.
Er både faren og moren i landet, kan bidrag pålegges faren.
Men dette kan også skje, såfremt blot faren måtte være i landet.
Er en dansk mann eller en svensk mann, der bor i Danmark, far
til et ekte (eller uekte) barn, hvis mor bor i utlandet, kan han av
den danske øvrighet pålegges bidrag til dette barns underhold.
Er faren bo sittende i utlandet, kan han i almindelighet ikke på?
legges bidrag av dansk øvrighet. Dog er det bestemmelsen, at
hvis faren er försvunnen eller har forlatt landet, kan han, dersom
han tidligere har hatt verneting her, innstevnes ved offentlig Stevning.
Dette kan dog ikke skje, hvis moren eller barnet opholder sig i Dan?
mark, idet der da savnes et verneting, ved hvilket saken kan reises.
Har faren derimot ikke tidligere hatt verneting her i landet, vil
den danske øvrighet ikke pålegge ham bidrag. Dog er praksis
ikke ganske ufravigelig i dette tilfelle. Har en nordmann f. eks.
besvangret en dansk kvinne, vil den danske overøvrighet henvende
sig til den norske med anmodning om utferdigelse av bidragsre?
solusjon mot faren (bidraget vil i så tilfelle bli fastsatt efter norsk
lovgivning) og inndrivelse av dette. Skjer dette imidlertid ikke, kan
dansk øvrighet utf erdige sådan resolusjon, og dette bidrag kan da (der*
som de øvrige betingelser er til stede) utbetales av det offentlige.
Det er iøvrig en betingelse for, at bidraget kan utbetales för?
skudsvis av det offentlige, at moren i trangstilfelle er berettiget
*il vedblivende å forsørges her i landet. Det vil ifølge konven?
sjonen av 26. august 1914 for norske og svenske kvinners ved?
kommende si, at de har hatt uavbrutt fast ophold i Danmark i 10 år.
Sverige.1) Hovedbestemmelsen om foreidres underholdsplikt mot
deres barn finnes i loven om barn i ekteskap av 11. juni 1920
§13, som tratte i kraft 1. januar 1921. Dens § 13 lyder så:
«Föräldrarna vare skyldiga vidkännas kostnaden för barnets uppehälle och
utbildning, om ej barnet har egna tillgångar.
Underhållsskyldighet, varom nu är sagt, upphöre ej, innan barnet erhållit
den utbildning, som med hänsyn till foräldrarnas villkor og barnets anlag
må finnas tillbörlig, och ej i något fall, förrän barnet fyllt sexton år.»
For de normale tilfeller da foreldrene lever sammeny inngår bidra?
gene til barnene i bidragene til familien iøvrig. I disse tilfeller
finnes bestemmelsen om underholdsbidrag i den nye giftermålsbal?
ken av 11. juni 1920 som tratte i kraft 1. januar 1921. Dens
kap. V, § 5, lyder så:
!) Nedenstående oplysninger fra Sverige er innhentet gjennem sekretær
Nils Moureau og statssekretær Tiselius i det svenske Social*
departement.
10
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
