Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS LITHBERG
Folklivsforskning är det namn, som i Sverige kommit till an*
vändning för särskilt den etnologi, som sysselsätter sig med
utforskandet av vårt eget folks odling. Det räcker emellertid
knappast att kalla denna forskning en vetenskap, snarast är den
en hel fakultet för sig, då den måste omfatta folkets näringar
och ekonomi, dess husliv, dess samfundsskick, dess religion, dess
konst, dess diktning o. s. v.
Dess stoff å den levande traditionen med detta begrepp
fattat i sin vidaste form, sålunda ej blott muntliga berättelser
hos folket utan även ännu kvarlevande äldre levnadsformer,
husgeråd, byggnadsskick m. m. — allt som över huvud kan inne*
fattas under det i detta sammanhang oöversättliga engelska ordet
survivals. Dessa survivals äro i ångans och elektricitetens tide*
varv mer än någonsin dömda till en snar förgängelse. «Es
brennt, es brennt lichterloh in der ethnologischen Welt,» skrev
den gamle Bastian för 40 år sedan. Dessa ord erhålla med varje
år som går en allt fruktansvärdare aktualitet.
Detta har också sedan länge insetts i de nordiska länderna.
Mycket har redan uträttats, men mycket återstår och många —
ehuru icke på långt när tillräckliga — krafter äro i rörelse för
att, innan det blir för sent, rädda vad räddas kan.
Jag skäl här nedan försöka teckna nogra av de almänna dragen
hos den nordiska folklivsforskningen i våra dagar. Vid en sådan
översikt kan emellertid icke en återblick till äldre tider utelämnas.
Och då vi redan berört en representant för denna forskning i
Danmark, torde detta land lämpligen behandlas först.
Dess förnämsta organ för hithörande forskning äro Dansk
Folkemindesamling och Dansk Folkemuseum. Till det sistnämnda
skall jag återkomma framdeles.
Dansk Folkemindesamling grundades år 1904 av Dr. H. F.
Feilberg och dåvarajide docenten, sedermera professorn i Nor«»
diske Folkeminder Axel Olrik. Av dem båda står Feilberg den
engelska etnologiska skolan närmast med huvudintresset förlagt
vid folkets liv, tro och sed, under det att Olrik i första hand
intresserade sig för folkdiktningen. Detta litterära intresse hade
han ärvt från Svend Grundtvig, efter vilkens död 1883 han
övertog dennes påbörjade utgivande av Danmarks gamle Folke*
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
