Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS LITHBERG
badurdiktningen utan ock började införa ny provensalskan i lit*
teraturen. 1854 grundades slutligen i Avignon Felibersamfundet
med uppgift att vårda och utforska det provensalska språket,
året därpå började utgivandet av den ännu existerande tidskrif*
ten L* Armana jRrouvenfau, och då Mistrals Mirèio tre år där*
efter var färdig, kan det provensalska språkets renässans sägas
vara fullbordad.
I Norden finna vi fullkomligt paraleila företeelser. I Finland
blev intresset för runosångerna och Kalevala grundläggande för
de finska nationalitetssträvandena och finskans utbildande till
litteraturspråk men även till motsättningen mellan fennomaner
och svekomaner. Här har utvecklingen redan på 1850*talet nått
så långt, att det på ledande håll sättes i fråga, om icke Rune*
berg och Topelius i själva verket sjunga det svenska språkets
svanesång. Och då A. O. Freudenthal inom Nyländska avdel*
ningen vid Helsingfors universitetet på 1850*talets sista år tar
upp intresset för svenska folkmål och svenskt folkliv, innebär
även detta en nationaliseringssträvan, en strävan att konsolidera
landets svenskspråkiga element gentemot den allt kraftigare
fenniseringen.
I Norge fingo Asbjørnsen*Moes Äventyr samma betydelse
som Kalevala i Finland. När örat en gång i dessa folkliga
berättelser förnummit det egna språkets klang, var vägen given
fram till frigörelsen från det hittills använda danska litteratur*
språket. År 1853 publicerar Ivar Aasen sina Prøver af landss
maalet i Norge, 1855 [utgav han Ervingen och 1858 —’ tre år
efter den provensalska tidsskriftens tilkomst — började Vinje
utgivandet [av Delen. Härmed var maalrörelsen i Norge in*
ledd, men samtidigt även hela det nationella genombrott, som
inom litteraturen, konsten och musiken givit oss så många
norska stormän under århundradets senare hälft, — alltid med
rottrådarne ned i den^folkdiktning, som Äventyren avslöjade,
och såsom vilkens särskilt framträdande drag Moltke Moe an*
fört: «Folkelynnets sunde sans, kjölige objektivitet, mandige
ligevegt; men også dets modsætningsrigdom med de braa kast,
med kjæmpetak i rykk, og lange Ioner imellem; en massiv og
spænstig kraft, med tunge fodsteg, med udpræget dragning
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
