Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK FOLKLIVSFORSKNING
rade sig helt och hållet på den rent finska stammens diktnings
vilken erhöll sin store bard på 1820—3(Malen i Elias Lönnroth.
För den svenska folkdiktningen hade man på ett par undantag
när, däribland J. O. I. Rancken, föga uppskattning. Det är först
efter seklets mitt som detta intresse skjuter kraftigare skott och
då i samband med de nyvaknade intressena för landsmålsforskning
och inhemsk etnografi.
Med slutet av 1850*talet inledes en i flere avseenden ny tid
för den nordiska folklivsforskningen, särskilt inom Sverige och
Finland. Innan vi gå till en redogörelse härför, torde det dock
vara av intresse att kasta en blick på den betydelse det nu
skildrade intresset för den folkliga kulturen fick utanför de rent
vetenskapliga råmärkena.
Åren kring 1850 äro i mycket ett de nationella frigörelsernas
och den nationella samlingens tidevarv. Som i en brännpunkt
samla sig dessa strävanden i 1848 års händelser. En av de
bärigaste faktorerna var språkolikhet eller språkgemenskap, så de
nyvaknade strävandena för ett enat Italien, för Slesvig*Holstein&
lösgörande från Danmark, de iriska nationalitetssträvandena.
Och utan tvivel har 1800*talets livliga intresse för folkets språk
och diktning en väsentlig del häruti.
I Frankrike hade revolutionen väckt intresset för folkspråket.
Här hade konungens ämbetsmän styrt landets olika delar. Nu skall
folket styra självt, men då gör man den överraskande upptäckten,
att man sinsemellan talar så olika språk, att man icke förstår
varandra. Detta föranleder till en början Konstituantens beslut
av 14. jan. 1790 att «traduire ses décrets en dialectes vulgaires.»
Men år 1794 författar den kände revolutionspolitikern abbé
Grégoire sin Rapport sur la nécessite et les moyens danèantir
le patois et duniversaliser la langue fran$aisey i avsikt att få
dialekterna ur världen. Verkan härav blev emellertid den mot*
satta. Ute i bygderna upptäcker man nu, att man har ej blott
ett eget språk utan även andra kulturella egenheter, och kort
efteråt börja lokalföreningar till värnande om traktens äldre
kultur och minnen uppstå. Den första var den bretonska Aca*
démie celtique, 1805. En annan härd för samma rörelse blev
Provence, där man ej blott upptog intresset för den gamla tru*
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
