Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS LITHBERG
med större allvar. År 1856 år stiftades på N.G. Djurklous initiativ
^Föreningen till samlande och ordnande af Nerkes folkspråk och
fornminnen» i Örebro, en förening som under 1860*talets första år
följedes av ett flertal liknande i Sveriges olika landskap. Dessa s. k.
fornminnesföreningar upptogo på sitt program dels fornlämnin*
garna, dels folkspråket, dels folktraditioner av olika slag, ävensom
folkdräkterna. Då intresset för folktraditionerna av Djurklou
införes i landskapsföreningarnas program, anger han själv som
sin föregångsman dansken Klee och dennes år 1854 utgivna
Steen*, Bronce* og Jern Culturens Minder. Klee i sin tur
torde hava koncipierat detta intresse från Svend Grundtvig,
vilken i ett upprop i tidningen Dannebrog i febr. 1854 även
upptager «folketro og folkeskik».
Slog intresset för folkdiktningen aldrig i Sverige den starka
rot som i grannländerna, blev detta däremot så mycket mer
fallet beträffande intresset för de övriga arterna av folklig
tradition. Och här innebär detta egentligen endast återvaknan*
det av en forskning, som av ålder omhuldats i vårt land.
Dennas anor gå tillbaka till den landsflyktige, svenske
biskopen Olaus Magnus’ år 1555 i Rom utgivna verk De
gentibus septentrionalibusy ett arbete, som torde kunna beteck*
nas som ensamstående i dåtida europeisk lärdomshistoria, och
som är en av de ypperligaste folkbeskrivningar något land
äger. Under 1600*talets första årtionden gör Johan Bure vid
sidan om antikvariska uppteckningar även anteckningar om
folklivet och i den instruktion, som Gustaf Adolf år 1630 ut*
färdar för Martin Aschandus, anbefalles han att vid sina resor
i landet även «uppspörja folkets klädedräkter och sedvanor».
Århundradets slut upptages av de antikvariska forskningarna,
men de ransakningar efter antikviteter, som Kungl. Majt., sanno*
likt efter dansken Ole Vorms mönster, lät genom prästerskapet
anställa, gåvo även i någon mån etnologiska resultat, och Rud*
becks på 1680*talet utgivna Atland innehåller vid sidan av den
antikvariska och filologiska lärdomen ett särdeles rikt materia?,
av förstahandsanteckningar från folket självt om dess sedvänjor,
tro och sägner.
Under 1700*talets första årtionden erhålla vi i OL Bromans
162
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
