Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK FOLKLIVSFORSKNING
Glysisvallur vår första stora ekonomiskt topografiska beskriv*»
ning med ett oerhört rikt stoff till kännedomen om det dåtida
levnadssättet i Helsingland. Och år 1741 publicerar Lantmäteri*
inspektören Jacob Faggot i Wetenskapsakademiens handlingar,
under titeln Tankar om Fäderneslandets känning och beskrifvande,
ett utförligt schema för topografiska beskrivningar. Faggots
«Tankar» ligga till grund för några av våra bästa folkbeskriv*
ningar från l70(Vtalets mitt.
Ändamålet härmed liksom med en stor del av de för den
nutida forskningen så utomordentligt värdefulla uppgifterna i
Linnés resor var nog huvudsakligast en förbättring av landets
efter det stora nordiska kriget fullständigt ödelagda ekonomi.
Men åtminstone hos Linné hava vi otvivelaktigt naturveten*
skapsmannens oblandade observationsglädje och intresse för
detaljiakttagelser att tacka för många uppgifter rörande folkets
tro och seder. Och på ett ställe visar han sig hava en nästan
modern uppfattning av dessa på hans tid ofta så illa ansedda
företeelser. Det är, när han efter resan till Öland och Gottland
1741 gör en avstickare till sin. födelsebygd Stenbrohult. Nu*
tätnar alltmer den minnesmättade luften från hans barndom,
och under vistelsen i Växiö fyller han Qtt helt dagboksblad med
anteckningar om gamla vidskepelser och till dem fogar han:
«Emedlertid är märckwärdigt med desse och flere widskeppelser
huru de blifvit behållne af nation ifrå urminnes tider och Hedenhös.
En dehl får man igen hos Poeter straxt efter eller förre Christi
tid; en dehl äro lemningar ifrån Hedendomen i Swerige; en
dehl ifrån påwiska tiden, en dehl äro med konst uptäkte at
förekomma något annat. Jag håller före det skulle wara et
artigt argument, om någon af widskeppelse wille giöra en an*
senlig sambling, och wisa hwar ifrån hwar och en först kommit.»
Alldeles ohörd förklingade Linnés maning icke. På 1740*
talet påbörjade sedermera Lektorn i Linköping J. Törner sina
samlingar av småländska vidskepelser, nu förvarade i Linköpings
Stiftsbibliotek, ett arbete, som de följande årtiondena med oför*
trutet nit fortsattes. Och 1771 publicerades i Åbo Tidningar
ttt upprop till insamling av material för en planerad beskriv*
ning av Swenska och Finska Allmogens Seder og Klädedrägt
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
