Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS LITHBERG
m. m. upptagande «1. Allmogens sinnelag, 2. dess seder wid de
årlige Högtider, Jul, Påsk, Pingst — — —, 3. Dess seder wid
Frieri, Förlofningar, Bröllop, Barndop och Begrafningar, 4. Dess
widskepelser — — — — och grundorsakerna dertil — — —, 5.
Allmogens klädedrägt — — — hwilken ock tillika afritas om
möjeligt är — — — — 6. Folkets levnadssätt i mat och dryck
— — — —». Uppropet var utfärdat av dåvarande pagehovmä*
staren i Stockholm sedermera Akademir äntmästaren i Uppsala
Dr. Frans Westerdahl, pt ästson från Gladhammar i Kalmar län.
Det enda i tryck föreliggande resultatet blev Gasianders år
1774 utgivna Beskrivning om allmogen i Västbo härad och i
det av Westerdahl författade företalet till denna skrift finna vi
,även följande för sin tid märkliga yttrande: «Dessutom er**
hindras, att de brukliga Landskaps ord och talesätt icke ändras,
utan anföras sådana, som de brukas; emedan det mycket bidrager
till Swenska Språkets kännedom.» Var Westerdahls egna sam*
lingar hamnat är okänt. Till vår tid hava bevarat sig ett par
svenska avhandlingar samt en del i finska tidninger tryckta med*
. delanden, som författats med Westerdahls program som förebild.
Som förut nämnts ingår med 1800*talet den tid, då allt intresse
absorberas av folkdiktningen, men med fornminnesföreningarna
och Hyltén-Cavallius återknytes den gamla svenska traditionen
i allmogeforskningen.
Det är ett betydande uppteckningsmaterial, som inom flere av
våra landskapsföreningar insamlas under 1860*talet och vid sidan
härom verka enskilda samlare såsom P. A. Säve på Gottland. I
År 1869 hade slutligen ett så allmänt intresse för den fosterland* |
ska forskningen uppvuxit, att en hela landet omfattande sam* j
manslutning kunde bildas i Svenska Fornminnesföreningen, vil* I
kens ändemål definierades så, att den skulle «efterforska, under*
söka och bekantgöra svenska, minnesmärken och mundtliga över*
lämningar från äldre tider, för så vidt de äro af intresse i etno*
logiskt, kulturhistoriskt och konsthistoriskt hanseende samt äfven ]
att i sin mån bidraga till bevarandet af landets fornlämningar».
Under första tiden av sin tillvaro ägnade föreningen ett livligt
intresse även åt etnologiska frågor, senare har den dock allt
mera utvecklat sig till en antikvarisk förening. /
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
