Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS HERLITZ
let provisorisk j1) man erkände från dessa håll regeringens opoliti?
ska karaktär och den administrativa duglighet den representerade.
Å andra sidan gjordes från många håll gällande, att den kris vari
parlamentarismen råkat hade alla förutsättningar att bliva av längre
varaktighet än ett år och att därför den De Geerska regeringens
tillkomst betecknade en vändpunkt i Sveriges politiska historia.
Därvid tog man i betraktande ej blott den splittring, vari riksdan
gens partiväsen utmynnat, utan även den upplösning av de gamla
partibanden och den osäkerhet i partiernas avgränsning söm tyckts
starkare framträda, ju mer de förut i främsta rummet partiskiljande
frågorna (försvarss och författningsfrågorna) trätt i bakgrunden för
nya problem av social och ekonomisk innebörd.
Det var dessa problem som framför allt måste taga den nya re?
geringens uppmärksamhet i anspråk2).
Under årets förra hälft raade ännu jämförelsevis goda konjunk?
turer. På arbetsmarknaden’ förspordes visserligen. en del oros?
tecken ; vid järnbruken och i verkstadsindustrien stod en strid, som
så tillvida var föranledd av 1919 års arbestidslagstiftning, att ar?
betarna fordrade (och delvis lyckades genomdriva) kompensationer
för den löneminskning, som den minskade arbetstiden skulle med?
fört. Därnäst följde konflikter vid de norrbottniska malmfälten.
Av stor räckvidd var byggnadskonflikten, som fr. o. m. 1 april
praktiskt taget lamslog all byggnadsverksamhet och bl. a. åstadkom^
att riksdagens program för bostadsfrågans lösning tills vidare stån?
nåde på papperet. Penningvärdets alltjämt fortgående försämring
ställde emellertid frågan om valutapolitiken i medelpunkten för det
ekonomiska intresset. Den starkt tilltagande importen, icke minst
av lyxvaror, gjorde tanken på en importreglerihg aktuell. Tan?
ken fördes bl..a. fram vid riksdagen, men samlade ej majoritet. Från
nationalekonomiskt håll krävdes med hänsyn till inflationen åt*
stramning av bankernas kreditgivning. Ett led i denna strävan
var cteii uppmaning, som en vetenskapsman professor E. Heckscher,
i pressen riktade till allmänheten att hos riksbanken tillväksla sig
guld för sina alltmer deprecierade sedlar. Tanken var, att häri?
genom en diskontförhöjning skulle framtvingas. Då uppmaningen
!) Från liberalt håll förspordes visserligen starkt missnöje över det sätt
varpå regeringen kommit till — efter den avgående regeringschefens råd„
men utan förutgångna konferenser med övriga partiledare.
2) Den De Geerska regeringen blev kortvarigare än man väntat. Regerings?
chefen och finansministern avgingo i febr. 1921, sedan den senare lidit
ett nederlag i riksdagen. Men i den nya regeringen,’under landshövding
O. von Sydow, ingingo alla den förutvarandes medlemmar, utom de två
ovan nämnda.
264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
