Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK POLITIK 1920
ledde till omfattande gulduttag, begärde riksbanken befrielse från
sin skyldighet att inlösa sedlar med guld. Trots starkt motstånd
gav riksdagen det begärda tillståndet; partibanden voro i denna
fråga, som starkt fängslade allmänhetens uppmärksamhet, helt och
hållet upplösta. Av denna episod föranleddes emellertid tillsättande
av en kommitté, som skulle giva allmänna riktlinjer för den när*
maste framtidens finanspolitik. Kommitténs betänkande, som av*
gavs i augusti, gick ut på art man borde sträva att snarast möjligt
återvända till guldmyntfoten; däremot ingick kommittén icke när*
mare på frågan, vilka åtgärder som i dette syfte borde vid*
tagas.
Vid denna tid hade verkningarna av den lågkonjunktur, med
starka prisfall, som gjort sig gällande i hela världen, börjat för*
nimmas även i Sverige. I början av sommaren hade den fortgå*
ende försämringen av penningevärdet föranlett riksbanken, som
redan dessförinnan höjt diskontot till 7 %, att i ett cirkulär till
bankerna påbjuda kreditrestriktioner vid äventyr av ränteförhöjning
och vägrad rediskontering. För industrien blevo följderna av in*
skränkningen i kapitaltillgången så mycket mer kännbara, som den
även hade att kämpa med svårigheter av anrfan art. Arbetstids*
lagstiftningen hade på sina håll medfört kännbara ekonomiska kon*
sekvenser, och, som redan nämnts, svårartade arbetskonflikter. Här*
till kom, att avsättningssvårigheter yppade sig för en del av lan*
dets mest betydande industrier, särskilt textilindustrien, verkstads*
industrien och järnindustrien, som i konkurrensen med Tyskland
missgynnats av den tyska valutans dåliga ställning. — Krisens följ*
der framträdde redan på sommaren i en utpräglad depression på
fondmarknaden, som fortfarit och ytterligare accentuerats under
årets sista månader. Mot årets slut sågo sig ett stort antal indu*
strier nödsakade till stora inskränkningar i driften. På andra håll
har väsentlig reducering av lönerna vidtagits eller ställts i utsikt.
Arbetslösheten har hastigt stegrats och utgjorde vid årsskiftet det
förhärskande sociala problemet. Därjämte syntes frågan om för*
hallandet mellan arbetsgivare och arbetera få ökad aktualitet. Inför
de hotande inskränkningarna inom industrien har nämligen med
förnyad styrka kravet på s. k. industriell demokrati tagits upp; i
en mycket uppmärksammad och från ledande håll inom partiet
understödd resolution av arbetare i Eskilstuna har uttalats, att ar*
betarna borde acceptera lönereduceringar, endast om de få rätt att
genom valda förtroenderåd taga del av vederbörande företags eko*
nomiska ställning och medverka vid eventuellt erforderliga avskedan*
den. Även på lantbrukets ställning har krisläget inverkat, i det att
de sjunkande priserna i utlandet öppnat dörrarna för en övermak*
tig konkurrens. — Prisnivån inom landet har blott långsomt följt
265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
