Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Räiyxrir af annan sten in flinta, vanligast af trapp, förekomma ej
sällan, isynnerhet i trakter der flinta ej finnes. Eggen år likar tillskarpt
från bégge sidor. Till formen likna de oftast Tab. I. fig. 1; de
hanera-ligen bredsidorna något knllriga och smalsidorna platu eller stundom
urgröpta. . Ibland äro äfven smalsidorna knllriga, då hela pjesen synes
hoptryckt trind. Ibland äro de temligen tuuna och breda.
Det gifves en form af rätyxor, som upptill hafva bredsidorna
mycket afsmalnadé (Tab. I. fig. 6). Dessa ha bredsidorna mycket knllriga,
och smalsidorna mycket smala. Jag eger en sådan yxa, som tydligt är
tillslagen uppåt ena sidan af eit yxstycke, som liknat fig. 2.
Ibland ar denna form ännu plattrindare och i stället för smalsidor
finnes eu afrqndad kant. Tab. III. fig. 28. Ibland är den mindre afsmalnande.
Äfven dessa förekomma både slipade och tillslagna, isynnerhet i
nordöstra Skåne, der de likväl mest äro af Diorit (Trapp).
Stundom blir denna yxforra alldeles trind (Tab. II. fig. 13). Denna
liknar den förra deri,att den är upptill afsmalnande, ibland helt spetsig,
nedtill på begge sidor lika och kullrigt tillskärpt.
Denna yxa har en gång blifvit funnen i en torfmosse vid Hög här
i Skåne ännu sittande i sitt g ro fva skaft. I Herr Prosten M. Bruzelii vackra
antiquitets samling ligger ett nära 9 tum långt exemplar med följande etikett:
"Funnen sittande i en rund ekslock inslagen och kunde ej uttagas förr än
stocken sönderklyfdes." Kanske dock att den deri varit inslagen som vigge?
Rätyxor af samma hufvudsakliga form som Fig. 1, men alltid
mindre och med ett hål på bredsidan nära ofta ändan (Tab. II. fig. 17)
äro temligen sällsynta, men träffas dock så väl i södra Sverige som i
Danmark. De äro aldrig af flinta; alltid af talkartad eller grönstenartad sten.
(J flintredskapen finnas aldrig borrade hål) — D essa yxor ha varit skaftade
som fig. 1. och genom hålet har varit anbragt en rem eller tränagel för att
ännu mer fästa dem i skaftet. (Jeuif. Nord. Tidsir. for Oldlyndigh.
I. p. 425. tab. IF. fig. 11). — Jag har sett en dylik yxa funnen här i
Skåne med en afsats något ofvan midten.
t*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
