Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ull denna afdeknog böra troligen de cggjeiKtjg, kring bri&a gSr en
trindt bgröpt &a (Hnoch. m. fig. 24>25 och 26), <å torna, de q amt
vant vicean (or att sonderklrfva Ted. J fasa» har skaftet legat, kiilketbar
kunnal bestå af ea triod böjEg gra» (en vidja), som man omhwndu och
bildat till handtag for att hålla on, tmder det man med klubba drifrk liggen
in i träet Denna fbnn är aldrig af ffiata. Fig. 26 ar af Horablende och
funnen i en torfmoaar nan Land; fig, 24 är af trapp och funnen i jorden
Tid Gaddarod i Horröds socken. Fig. 25 tillhor Academiena Muacum
Ett alldeles dylikt verktyg såg jag i London, dk det «ybgen kommit (om
jag ej missminnes), från Irland.
Bland Tilda folkslags redskap har jag ännu ej sett denna form.
Den grupp af Terktyg som Ti nu afhamllat kännes derigenom, att
den skaftet motsatta ändan är bred, trär, tiU&kärpt och oftast försedd
med slipad egg.
Vi komma na till en grupp af ämmmer Tarierande former, hvilka
alla kannas denned att de äro spetsiga, mer eSer mindre tunna ock begge
sidokanterna försedda med tillskarpt egg. Hit höra:
%såKSt momentet: Harpuner, Pilar, Krdfvar och Lansar.
§. 1. Harpunen ir ett Tanligt jagtredskap hos Tilda folk, som bebo
öar och bafskuster. Det kan endast användas på Taltnet, der det katta* för
att fastna i det djur, man Till fånga. Dess ändamål är icke att döda
rot-Tet, men att hejda dess fart i Tattnet for att lättare upphinna och döda det
med ett annat jagtvapen, JLansen, tom vi sedan skola omtala.
Harpunen förekommer under mycket olika former, men alla likna
hvarandra den, att de äro försedda med huUingar eller viderhakar,
hvarigenom instrumentet fasthålles i såret hos det djur, i hvilket det blifvit
ka-stadt. För öfrigt kan harpunen delas i 2:oeslag: Harpun med ror/ig och
med orörlig spets. Till de förra höra de, som föreställas på Fl. B. fig.
13 och 13a, de senare fig. 7,7:a 8,9, 10, 11. m. fl. Vi börja med de
enklaste; desse äro: lrmo Harpuner med orörlig spets:
Fl. B. fig. 6 och 7. (figurerna i hel storlek). Begge äro funna i
gamla Eskimografvar på Grönland, den förre är helt och hållet af ben, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
