Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för alt skära från ej mot den person» som nyttjat honom. Ibland har
eggen ej kommit au bli sä rak som hos-förra (Planck VL fig. 69)*
3:tio Krokknifven. En annan för rart föresätta ämne ännu
märkvärdigare knifform är krohknifven. Denna knifform har jag hittills icke
träfiat blarjd redskap, tillhöriga något annat folkslag än Amerikas polarfolk,
Eskimoerna’, men hos dessa synes den vara allmän.
PS Museum i Bristol förvaras en sådan (Planch. B. fig. 2), för
hvilken står antecknadt i katalogen: "Knife obtained from Esquimaux
Indians. E. coast of Greenland Lat. 74© 40, <N." Denna är af jern
och har begge ändarna afbrutna; men både Kapten Ross och Doctor
Richardson, hvilka vid samma tillfälle som jag’ voro i Bristol, och hvilka,
som bekant är,.länge vistats bland norra Amerikas Eskimoer, instämde
deri att ifrågavarande Eskimoknif fått en ovanlig form derföre alt den
blifvit gjord af ett afbugget jernstycke. D:r Richardsson försäkrade mig
att han ofta sett knifvar af fliota hos Eskimoerna i norra Amerika, och
af samma form som de krokknifvar af flinta, jag nedanför skall omtala;
och S:r Ross hade sett dylika af ben hos Eskimoerna i Bootia.
Skaftet ar af trä, ofta likt det här tecknade, men stundom af
något olika form. Det här afbildade är af någon tallart, illa tillhugget och
omlindadt med en rem af skälskinn, för att hålla knifbladet fast i den
springa i skaftet, hvari det blifvit insatt Denna knif kalla Eskimoerna
Olomii eller Ulomik.
Sädana krokknifvar af flinta finnas ofta i jorden hos oss j de
förekomma af olika form och storlek (Se Planch. YL fig. 70, 71, 72).
Några äro kortare, bredare och med ena sidan starkt böjd den andra rät;
längden kring 4—4^ t. bredden 1{—2 t. Dessa äro i eggarne blott
lillskärpta (fig. 70). Andra äro smalare och mer långdragna, kring 6—7\ t
långa, samt 1$ t breda. Hos dessa är merendels alltid den mest
båg-böjda sidan tillskärpt; den andra sidan är stundom något inböjd (fig. 71)
eller rät, stundom litet utböjd: i förra fallet är den mestadels
blott.till-skärpt, i senare aliud landad (fig. 72). Verktyget synes då ha varit användt
både som krokknif och såg. Ändtligen träfiar man någon gång
exem-Norden* Urinvånare ftirtta Kapitlet, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
