Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plar af sistnämde form, som i begge kanterna äro groft tandade (fig. 73).
I detta fall bar krokkniffen blifvit omgjord till säg (eller tandad lans),
likasom vi framdeles skola se att ett verktyg ej sällan blifvit omändradt
ull ett annat Det här tecknade (fig. 73) är funnet i torfmosse vid Glumslöf.
§. 4. Pilar; Hvar och en vet hur pilen sk jutes ur båge, försedd
med sträng. Den har för detta ändamål ett trindt, smalt, temligen långt
träskaft. — Pilar skodda med sten begagnas ännu som jagtredskap af
Amerikas och Australiens Vildar. Man träffar i de ethnographiska
samlingarna pilar skodda med sten af mycket olika form och storlek.
Vi indela pilarna i sådana, som ha/va skafttunga och sådana,
som icke hafva skafttunga. Af de förra ha vi två former, både bland
de fossila och ännu brukade: den långa och korta formen. En pil af förra
slaget (Pl. B. fig. 17). finnes på Brit Mus. Skaftet är smalt, lätt, 2. f. 81, långt
och bakull försedt som vanligt med fjädrar. Den senare formen (Pl. B. fig. 18.
har man från Terra del Fuego. Jag eger 3:ne sådana i min samling.
Skaften äro kring 2 fot länga, och pilarna påbundna med band af tarmar,
som torkat fast kring skaften. (Se Pl. B. fig. 21, 22).
Långa stenpilar med skafttunga finnas icke sällan i jorden hos oss.
Dessa äro tillknackade af mer eller mindre tunna flintspån — hvarom vi
framdeles skola tala — stundom bestå de endast af ett flintspån med
knackad skafttunga (Pl. IV. fig. 46), stundom äro de äfven tillknackade långs
kanterna (fig. 47); stundom tandade (PL VI. fig. 80).—Derefter närma de sig mer den
trekantiga formen, sflratt man sludigen träffar dem, som äro trekantiga med alla
aidpr och vinklar lika och med kanterna tillnaggade, stundom tandade (Pl. IV.
fijfr 48J. En sådan flintpil liknar en liten bajonett
Den aorta pHformen med skafttuuga är mer tunn och platt. Hit
IV. fig» &>, 36; m. fl. De större af denna form kunna
, _^t^^er/3^ är af qvaru, $6 afflinta, begge från Skåne;
jtf {JMfåtM^&n Ödslandet, och användes, efter uppgift, som knif.
^^tös^^titmga: t>essa äro alltid temligen tunna och
_ L&dunk itUlö*tkade, i den bakre mer eller mindre
j^S^^^itfmim^ae. v Dessutom äro äfven dessadels
IffftftlWt ;tty’i<tiWbm på sidorna nära basen för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
