Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våra fornsaker, skall jag här ådagalägga. Båda desAt slags Brynstenar
äro alltid af hård, oftast qvartsaktig stenart, stundom af red cbrystallinisk
Qvarts, stundom af Qvartssandsten; aldrig af flinta eller gnejs.
§. 1. Knactstenar (pl. VII och VIII. fig. 90—100). Hos alla
dessa och isynnerhet hos originalefne till fig. 94, 93, 96, 100, finnas på
ändkanterna så omisskänneliga märken efter deras fordna användande,
att man ej kan derom hysa minsta tvifvel, sedan man en gång derpå
blifvit uppmärksam* Af skäl, som nedanföre ytterligare skola anföras,
antager jag att alla knackstenar utan undantag varit portativa och att
Vilden burit dem med sig på jagten, för au vid behof begagna dem
som brynstenar. För detta ändamål hafva somliga (fig. 90, 91, 92) en
fals eller fåra kring kanten, hvari påtagligt en rem varit bunden, och
genom hvilken de hängt vid bältet; andra äro för samma ändamål
genomborrade (fig. 98). Andra, som hvarken äro genomborrade eller försedda
med fals kring kanten, hafva troligen blifvit burna i en pung eller ficka
vid bältet
Vi indela knackstenarna i 2:ne grupper:
l:mo till den första, räkna vi dem, som på hvardera af de två
platta sidorna hafva en genom nötning tillkommen, mer eller mindre
märkbar skåra. Hos alla dem, som kring kanten äro försedda med en
fals, ligger denna skåra mer eller mindre snedt med främre ändan åt
venster och med bakre åt höger (fig. 90, 91); således har denna skåra
just den rigtning, som hon skulle få, om stenen vore bunden genom en
rem vid bältet och om mannen, som bar den, fattade den med venstra
handen och med den högra droge eggen af sin knif eller lans öfver
stenen. Jag är nemligen af den tankan, att denna skåra tillkommit, ej
genom egentlig slipning, ty jag finner ej udden slipad hvarken hos pilar,
lansar, knifvar eller andra tillknackade uddinstrument, utan derigenom att,
sedan man med stenens kanter genom knackning lillskärpt eggen, bar man
dragit samma egg öfver stenens plattsida, för att jemna eggen och göra
dess tänder ungefär lika långa. Om man med en lup betraktar en efter
tillskärpningen obegagnad flintknif eller lans, finner man anledning till
5*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
