Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förekomma dylika slipstenar icke blott i Skfine. Jag äger en, som är
funnen i Småland i trakten af Grenna och af samma slags sandsten som
finnes i lager på Visiugsö. Den är af 5| t längd och kring 2 tums tjocklek.
Till denna §. anser jag äfven de portativa stenar höra, som man
kallat proberstenar (PL VIII. fig. 104, 105). — Att de icke egendigen varit
använda att dermed probera metaller, torde lätt inses deraf att de finnas i
grafvar, som äro äldre än bruket af metaller i vår Nord. Hade guld och
silfver varit i bruk hos det folk, som nyttjade yxor och mejslar af sten,
prydnader af raf och kärl af ler, så skulle dessa metaller utan allt tvifvel
någon gång ha blifvit funna, jemte nämde verktyg eller prydnader) detta
har likväl hittills aldrig varit händelsen. Dessutom är jag i tillfälle alt
uppgifva åtminstone ett direct bevis för den mening, att ifrågavarande
sten-pjeser verkligen varit använda till slipning. I Frosten Bruzelii samling
förvaras ett exemplar, som är försedt med utpringlade sirater långs
kanterna, och dessa sirater äro påtagligt genom slipning afnötta på ena sidan ned
mot spetsen. Att de vanliga äfven äro på samma sätt nötta, ser man lätt
sedan man derpå blifvit uppmärksam. Denna nötning har omöjligt kunnat
tillkomma genom metallprobering; ty vid den är det metallen och ej
stenen som nötes. — Således måste ifrågavarande sten hafva varit ett slags
slipsten. Att den varit portauf, ser man ganska lätu I den
tverhugg-na, fyrkantiga ändan har den nästan alltid en indrillad kegelformig
ingröp-ning och på sidorna en eller två dylika, hvilka alla tre gå tillsammans. Man
ser deraf att en rem eller dylikt gått genom hvardera af dessa sidohål och
troligen varit fästad deri medelst en knut*, samt att stenen på detta sätt
varit buren vid bältet Ibland är stenen upptill tunnare och har ett hål tvärs
igenom sig. Framdeles skeende fynd skola kanske visa huruvida icke
dessa så kallade proberstenar varit nyttjade af q vinkönet, såsom slipstenar
för deras nålar o. d., hvilka sannolikt varit af ben. Men äfven
rörande detta ämne, skola säkert grundligare undersökningar af
nordamerikanska Vildarnes, isynnerhet Eskimoernas verktyg, lemna oss bestämda och
afgörande upplysningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
