Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan föregående sida vör tryckt, bar jag åter besökt Köpenhamns ,
antiquariska Museum och derstädes sett 2:ne från Grönland nedsända
sten-pjeser, af hvilka jag genom Herr Kansli-Rådet Thofcnsens fortsatta
libe-ralitet har kunnat lemna teckningar på plancben XII fig. 149 och 150.—
Till storlek och form likna de vissa af våra förr så kallade proberstenar
(pl. VIII. fig. 104, 105). Den ene (fig. 149) är vid ena ändan försedd
med ett hål, likasom de flesta hos oss funna; den andra (fig. 150) är
icke genomborrad — och sådana’ finna vi äfven i jorden bos oss. De
förvaras i Köpenhamns Museum under Nummer 3925 och 3872.
Professor Forcbhammer, som närmare granskat dem, har vänskapsfullt
upp-lyst att den förra hörer till ett slags Hälleflinta, och af den art, som ut*
gör hufvudroassao af Euritporphyrerne, samt att deb har särdeles
mycken likhet med en stenart, som finnes i den Gisekeska Grönländska
rni-neralsamlingen i Köpenhamn, med följande etikett: "Laucbgriines,
talk-artiges, unbekantes Fossil von Ujordlersoak." Den senare (N:o 3872)
synes vara allmän jaspis.
Herr Kansli-Rådet Thomsen bar meddelat att den senare blifvit
sänd från Fiskenaset och att den förra funnits liggande på marken vid
Umanaky samt att de begagnats som slipstenar för fruntimrens nålar.—
Således är härigenom bekräftadt hvad jag på föregående sida yttrat om
betydelsen af våra i jorden funna likdana antiquiteter.
§. 3. Borr (pl. DL fig. 107). Vi skola framdeles ådagalägga att
bland våra äldsta forasaker, som äro föremål för denna afhandling,
finnes ett stort antal, försed t med borrade hål, lör att deri insätta skaft.
Vi hafva redan sett åtskilliga, som varit genomborrade, ehuru hålen icke
varit ämnade till skafthål, t. ex. pL II. fig. 17; pl. V. fig. 59; pl. VIII.
fig. 98, 104, 105. Äfven träffar man ofta sådana stenpjeser, på hvilka
finnes början till borrning,, som ej blifvit fullföljd. Isynnerhet af dessa
påbegynta, men icke genomborrade hål, kan man se hurudant borret,
hvarmed de danats, varit beskaffadt. Någon gång har det varit ett så
kalladt centralborr, och i midten af borrhålet uppstår en spetsig tapp*
Men sådana borr lära högst sällan ha blifvit begagnade (och kanske
aldrig under den äldsta tiden); ty blaqd hundratals till én del borrade
Nordens Urinvånare. Farsta kapitlet. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
