Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
steka 2a koka det kött, fisk m» in* söm de förtara. De infödda i
Bra-silien hafva äfven brända lerkärl, som de sjelfva förfärdiga med händerna.
Sedan de först gjort bottnen, rulla de lera till en lång tunn cylinder,
lägga den i en krets och bilda deraf brädden, på denna lägga de en ny
dylik cylinder, smeta den till med vatten och nyttja ett mussleskal att
göra kärlet glatt, utan och innan. På detta sätt fortfara de och gifva
derunder kärlet den form och storlek, de behaga. Derefier intrycka de
sirater pä ytan. Då det är färdigt, bränna de det i eld under bar
himmel. Det. lerkärl, vi här framställt på
Planchen XII. fig. 152, och som af Prosten Bruzetius är funnet i
giiften i den förut nämda Åsahögeo vid Qvistofta, är påtagligt tillverkadt
med händerna, utan skifva och på samma sätt, som sydamerikauska Vil—
darnas; och siraterna i ytan synas vara intryckta ined en pinne eller
dylikt. Det har inga öron, utan den kant, som omger dess midt, är på
två sidor försedd med 2:ne hål och 2:ne mindre finnas upp under
brädden. Det ärN påtagligt att en rem gått genom de förstnämde håleu och
bildat en grepe, som upptill vid brädden varit fästad medelst en annan
tunnare rem, hvilken der gått genom de 2:ne smärre hålen. Då kärlet
ej är mer än 4| t. djupt, och ungefar lika så vidt der det är vidast,
har det ej kunnat nyttjas till kokkärl; men att derroed upphemta
dricksvatten, dertill synes det ha varit lämpligt och utan tvifvel också dcrtill
begagnade
Brända lerkärl finnas hos de flesta nu lefvande folk, så väl vilda
som bildade, och de träffas också i alla slags ätlhögar från den äldsta
tiden till den sista hedendomen. Fragmenter af precist dylika som våra äldsta,
och utsirade på samma sätt, finnas från N. Amerika, tillsamman med dylika
stenredskap, som våra, i H. K» BL Prins Christians Museum i Köpeuhamn.
Jag har bordt anmärka detta, då en del Antiquarier synas tro att
lerkärl i ätthögar alltid bevisa att grifteo varit götisk och ullhört
bränn-åldern.
Det är ännu icke undersökt huruvida de lerkärl, som finnas i de
äldsta halfkorsgrafvarna, tillsamman med stenredskapen, förete andra
förmer än de, som stå i de yngre götiska grafhögarna. Månne de förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
