Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någonsin hafvaöron? Månne de senare någonsin häfta hål att dert binda en
rem till grepe?
PL XL fig. 14Ö föreställer ett kärl, groft tilldanadt och urgröpt
af en tat kalksten, höraode till kritforraationem Det har varit temligen
rund t, föga djupt och försedt med en tjock rund brädd. Pä ena sidan
är ett litet urgröpt Öra; om något motsvarande funnits på andra sidan,
der brädden är sönderslagen, kan ej ses. Det är funnet i en grusbacke}
således osäkert till hvad tid det hört Kanske att det utgjort locket tiH
en urna.
Uionöe momentet: Verktyg, som genom bruket
blif-vit slitna eller sönderbrutna*
Genom att uppmärksamt undersöka huru verktyg bli fvi t slitna, kan
rnan ofta med visshet sluta huru de blifvit använda. Vi ha redan (sid. 12)
fästat uppmärksamheten på den hos den slitna och omslipade rätyxan
förekommande sueda eggen och deraf dragit den slutsats att den varit
försedd med långt skaft, ungefär som våra fällyxor. Vidare ha vi visat
att hos en stor del af de verktyg, som aro försedda med skafthål, detta
är ganska litet i förhällande till pjesens tyngd; och deraf ha vi dragit
den slutsats att skaftet icke kan ha varit långt. Det måste ha varit kort
hos Hamrarna pl. X. fig. 123, 124, 127, 128; hos Hammaryxan pl. XI.
fig. 132; hos Skaftkilarna pl. X. fig. 129, 130} pl. XI. fig. 133.
Der-emot kan det ha varit långt hos Hammaryxan pl. XI. fig. 131, och hos
Jordhackan pl. XI. fig. 134. Vidare finna vi hos Hamrarna påtagliga
spår efter stark nötning så väl pä knappen och dess sidor, som på si*
dorna af kilen. Sådan nötning kunde de ej ha fått, om de varit
använda till stridsvapen. Vidare finna vi bland skaftkilarna sådana som aro
så betydligt nötta att ej mer än en liten del kring skafthålet återstår
(pl. X. fig. 130)» Deraf sluta vi med säkerhet att de varit använda i
dagligt bruk och att de icke sdf som vi sett, kunnat slitas om de varit
stridsklubbor, och ännu mindre om de såsom symboler legat i ett
hedniskt afgudahus; men väl oth endast om de blifvit använda till vedklyf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
