Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning <xíh dylikt. DetU gäller äfven om timmeryxan (\l 1 fig. 1—6). Af
den sneda eggen hos de oötta och ofta onislipade (fig. 2, 4) ser man
lätt att med dem arbetats i trä.
lika upplysande för vårt ämne är det satt, hvarpa lansen pl. V
fig. 58 blifvit under begagnandet sliten. Denna lans har påtagligt haft
längd, storlek och utseende som lansen fig. 56. Han har suttit inslagen
i skaftet vid pass 1| tum; men under begagnandet har han blifvit tätt
vid skaftet tvärt afbräckt och derefter (sedan skafttungan var afbruteu)
med sin bredare del blifvit inkilad i skaftet till uugefär i\ tum.
Sedermera har han, af bruket slöad, allt jemnt blifvit i begge eggarna, ända
ned till skaftet, tillskärpt med en Inackesten af form som pl VII. 90—94,
eller som pl. VIII fig. 95—98, 100. Den i skaftet instuckna breda
delen har naturligtvis ej kunnat nötas; derföre har lansbladet i begge
eggarne vid ingåendet i skaftet fatt en tydlig ingröpning. Sådana afbrutua
och genom knackning nötta lansblad, finnas flera i min samling. Detta
nötuingssält bevisar au Vilden allt jemnt genom knackning tillskärpt sina
b vassa jagtvapen; och det är intet tvifvel att han för delta ändamål på
jaglen medfört ett portativt instrument, hyarmed denna tillskärpning
kunnat verkställas. Med sådant instrument har också påtagligt lansen (pl.
IV fig. 53) blifvit tillskärpt, så att bladet, från att ha liknat lansen pä
pl. V. fig. 60, blifvit smalt nästan som ett sylspett. Genom nötuiug på
samma sätt slitna lanskuifvar äro i samlingarna icke sällsynta.
Allt detta är i fullkomlig öfverensstämmelse med den förklaring
vi redan (sid. 31 —35) gifvil öfver fornsakerna pl. VII fig. 90—94, samt
pl. VIII. fig. 95—100, och hvartill jag föranledts af de omisskänliga
märken efter slag mot hård sten, som på dem varseblifvas.
Väl har man hittills icke till Europas Museer. hemfört sådana
till-skärpningsverktyg, från nu leí vande vilda folk, som begagna lansar, kuif*
var och harpuner af flinta; men då äfven dessa ofta befinnas vara
till-skärpta och derigenom betydligt nötta, är intet tvifvel att ju äfven nu
varande Vildar hafva uågot steoiostrument, bvanped tilbkärpningen
verkställes. Jag tvinar ej att detta kommer att hemföras till Europa, sedau
man insett att det för comparativa ethnographieu äger ett vetenskapligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
