Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tigare lid ocli då de hade höfdingar, som krigade med götastammen,
voro i besinning af renar, ses af Kettil Hängs Saga. Deri berättas att
Lappkungen (finnakongr) Guse kom i skogen farande, så att snön yrde
kring honom, i en släda förespänd med två renar.
Sedan vi här ådagalagt att fornsagans Dvergar och Finnar voro
btamfaderna till det folk, vi nu kalla Lappar; så återstår att lägga några
il era bevis till dem vi redan anfört, att detta folk fordom bebott icke
blott mellersta och södra delarna af Sverige, utan äfven Danska öarna
och ännu svdligare länder.
Att många ord i Svenskan och Danskan hafva stor likhet med
liktydiga ord i Lappskan, hafva grundliga forskare redan ådagalagt, t. ex.
Kask, Petersen, Christie m. fl. Tviflareu torde dock kunna genmäla, att
åtminstone en del af dessa lika så väl kunnat först komma ur Svenskan
i Lappskan, som tvertom, samt att denna språkblandning väl bevisar
umgänge mellan begge folkstammarna, men ej derföre att Lapparna bebott
de ställen, der nian i språket finner Lappska ord. Och således hevises
icke här af att Lappfolket fordom bebott mellersta och södra Sverige,
livad som, näst efter de i våra forngrifter funna Lappskallar, bevisar
detta, äro Lappska lokaluamn. Kännare af Lappska språket hafva velat
igenfinna åtskilliga sådana, icke blott i mellersta och södra Norrige
och Sverige, utan äfven i länder söder om Sverige. Språkforskaren Rask
antager, just i anledning häraf, att Lappfolket i äldsta tiden bebott hela
Danmark*). Enligt hans förklaring är namnet Samsö Lappskt. On Hven,
fordom Hvedn, är en Lappsk form och synes härledas af ordet Voudn,
fjärd. Af samma språk synes äfven en stor del andra namn här i
Norden vara komna, hvilka ej kunua härledas från götiska stamord, t. ex.
Fals t r, Fjön, 111 ed ra, Tliotn i Norrige m. 11. Trollhättan härledes af
öknamnet Troll och Lappska ordet hailte, fors. — På Dovrefjell försä-
man att Snäfrid tillhörde en föraktad stam. Men Jotnastammen var ej
föraktad; sjelfva Oden gifte sig med en Jotnadotter Shade, ock genom flera sina
förnämsta män sökte han befrynda sig med denna mäktiga folkstam.
*) Om det nordiske Sprogs Oprindelse sid. 114.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
