Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Odinska tidens vidskepelse Lade, liksom all annan vidskepelse, sin
historiska rot, och denna låg djupt ner i redan då sjunkna sekler. Det
torde befinnas fört j ena att närmare eftertänkas hvad orsaken månde vara
till den under Odinska hedendomen allmänt rådande öf ver tygels e, och
hvilken ännu icke helt och hållet utdött, att sten använd som vapen, som
redskap eller blott som ann il et. hade magisk kraft, hvilken ej fanns hos
metallen, och som var så stark att den ej blott sjelf var en verkande
hexkraft, utan lem väl förmådde motverka allt hexeri.
Denna vidskepelse kan ej förklaras mer än på ett sätt, att
stenredskap och stenvapen ursprungligt tillhört ett hexkunnigt (magiskt) lolk.
Och härom mera framdeles.
Innan vi lemna det Saxoska citatet, torde jag få fästa
uppmärksamheten pä den omständighet alt te lam (vapen) står som motsatt silex
(sten) och att följaktligen telum ej var af sten, utan af metall.
Således hade Danskarna, åtminstone efter Saxos mening,
metallvapen redan i o:te seklet; — och om han än icke sagt det, hade vi
trott det ändå; ty det finnes intet enda spår hvarken i historien eller
sagorna, som antyder att götastammen någonsin i Skandinavien eller G
er-manien haft tilldanade stridsvapen af sten.
Vidare anför Reeeus. att Jeiten Hr ugners klubba var af sten.
Härvid får jag blott erinra att Hr u g ner ej var af samma götastam som
A ära förfäder/’ utan af den fiendtliga jo tn as ta mm en, ni ed hvilken de,
vid landets inkräktning, hade sina mesta och hårdaste strider. Huruvida
Jotnarna nyttjade stenvapen, hörer till en annan artikel, som jag
framdeles kommer att af handla.
På ett annat ställe uti ifrågavarande skrift åberopar Förf, som
bevis för bin mening alt offerknifvar och andra vid offringen brukade
redskap i götiska hednatemplen varit af sten, alt Saxo beskrifver huruledes
Danska prinsen Magnus INilsson härjat ett Svenskt afgudatempel m. m.
Här synes Reeens. ej vilja tala rent ut; men i dess (Sjöborgs)
Inledning till jäderneslandets Antiquiteter sid. 203 omtalas huruledes Saxo
berättar att Magnus INilsson vid sin återkomst till Danmark uppvisat
såsom segertecken några "slipade stenar, som kallade® Thorviggar\
3*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
