Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dag nästan för helig, så att inga vigtigare eller strängare arbeten då fingo
förrättas. Åtskilliga• folksägner om varningar af 1 *d-en gamle med
skägget* att ej med arbete ohelga Thorsdagsaftonen, omtalades äfven.
Detta var jn påtagligt en qvarlefva af Thors-dyrkan! Deremot skulle
alla hedniska vidskepelser och hexerier förrättas på Thorsdagen, om
de. skulle blifva verksamma. På en Thorsdag skulle man gå till
svartkonstnären, för att. i ett embar vatten få se ansigtet af den, som
fränstulit en något; på en Thorsdag (Skär-thorsdagen) foro alla
trollkäringar till Blåkhlla; på en Thorsdags-morgon skulle den, som
plågades af tandverk, gå tigande ut i skogen, taga1 med sig en spik,
peta dermed tänderna och slå sedan spiken in i ett träd, så misste
han tand verken; den som var född på en Thorsdag, kunde se spöken.
— ni. ni. Allt detta var påtagligt qvarlefvor af Thorism; och sådant var
förhållandet i Göta rike. — I Norrige lärer* det ha varit ungefar det
samma. * Finn • Ma gnos en berättar ■*) att Bönderna i vissa
fjälltrakter i jSForrige, ända till slutet af förr» seklet, brukade förvara
stenar af rund form och visa dem samma dyrkan som deras hedniska
förfader visade sina afgudar. Hvarje Thorsdagsäfton tvättade de
dem, besmorde .dem för elden med smör och annan salva, torkade
och lade dem i högsätet på ren halm; på vissa tider tvättades de
med kärnmjölk och vid Julen öfvergjötos de med öl; allt i den
mening att de gåfvo lycka och trefnad åt huset **);
Till och med i vår Cbristna kyrka, finnas ännu der och hvar
*) Annaler for Nardisk Oldhyndighet 1838—1839, sid. J33.
•*) Finn Magnusen menar att emedan dessa amuleter voro af sten, så bevisa de
att Thors-kulten bestått i st en dyrkan. Denna slutsats är påtagligt förhastad;
de dyrkades ej derföre att de voro af sten, men derföre att de. voro
hedniska amuleter. Hade de varit af trä eller af metall eller af ben, så hade
Bonden visat dem samma dyrkan. Det var blott tillfälligt att de voro af
sten. Sagorna omtala inga Thors-bilder af sten; men deremot i stort af trä
och i smått af beik Halfred Vandrådaskald anklagades af Kalf inför Olof
Trygvadson a%aiVen>*fte* sitt ^op, offra i hentigket och att ha Thor* bild
af ben i sin pung. MUL Sagab, DI. p. 276.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
