Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
län. Men icke endast stilen och sättet att inhugga dem är lika; det finnes äfven
åtskilliga figurer, som äro fullkomligt de samma på monumentet vid Kivik och i
grottan vid Dowth, t.ex. zickzacklinien, dubbla kretsen med eller utan centralpunkt,
hjulet med fyra ekrar — hvilket allt bevisar att grottan vid Dowth, likasom graf-
ven vid Kivik, tillhör bronsåldern. Detsamn.a bevisas af en figur, som påtagligt
föreställer den strålande solen, hvilken figur lika påtagligt visar, hvilket vi äfven
dessutom visste, att den under bronsperioden rådande religionskulten var soldyrkan
(Ur-invånarna 6:te kapitlet). Jag har låtit kopiera alla dessa figurer efter D:r Wildes
förutnämnda Beauties of the Boine pag. 207, på det att läsaren ej skulle tro, att jag
sjelf på stället aftecknat och lämpat dem efter det förklaringssätt, till hvilket jag
vill komma.
Dessa figurer, som i stort antal finnas i grottan vid
Dowth, kunna icke vara tillfälliga; de måste hafva någon
betydelse, sannolikt en religiös: allegorisk, symbolisk, my-
stisk — hvilketdera det också är, men någon måste det
vara; och de samma figurer måste hafva samma betydelse
> på båda ställen, vid Kivik i Skåne och vid Dowth i Ir-
land. Dock jag vill afhålla mig från alla gissningar och
blott anföra fakta, öfvertygad att dessa slutligen förklara
sig sjelfva.
Men ännu ett föremål träffades i grottan, hvilket före-
kom mig lika märkvärdigt, som de inhuggna figurerna.
I det ena rummet låg en rundaktig, ofvan platt sten med
brädden rundt omkring något uppstående; den höll kring 5 fot i diameter; den var
söndrig, men styckena hoplagda och samimanpassade (se sid. 10). Då man tydligt
kunde se att stenen blifvit arbetad af menniskohand, och säledes varit använd för
något visst ändamål, frågade jag hvartill man ansett den hafva blifvit använd.
Någon hade menat att det varit en sarkofag. Deri kan jag icke instämma; den är
allt för litet urgröpt att hafva varit en likkista. I Hr Wildes ofvan anförda verk
p. 200 finnas äfven figurer öfver dessa rundt-ovala, flackt konkava stenar; men
de fäste ej der min uppmärksamhet så, som då jag fick se dem på stallet och i
full storlek. I den andra sidokammaren utgjordes golfvet af en mycket stor sten,
i hvars midt äfven en dylik platt oval ingröpning förefanns. Jag tviflade icke att
"ju dessa platta konkava stenar hört till något religiöst bruk, för hvars ändamål
grottan blifvit byggd. Jag var derföre nyfiken att få veta om dylika äfven funnos
i de andra grottkamrarna, och jag hoppades att genom dem möjligtvis hafva fått
en Ariadne-tråd, som kunde leda till en riktig förklaring öfver dessa skumma my-
stiska grottor, hvilka D:r Wilde sätter både i ålder och användande i jemnbredd
med Egyptens pyramider. Andra anse dem hafva varit tempel för Druidernas
gudstjenst; andra, grafställen för ortens småkungar, :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
